- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
827

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Magnetiten och bergshanteringen, av P G Kihlstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tenhalt (fig. 13 upptill). Alla magnetithaltiga
partiklar går vid låg hastighet med
koncentratet, och ju mer fukt desto mer gråberg häftar
vid magnetitpartiklarna. Avfallets järnhalt
berörs föga upp till några procent fukt, men vid
5 % HbO sker inte längre någon egentlig
anrikning.

Vid separation med hög trumhastighet
däremot kastas de blandade partiklarna ut som
mellanprodukt och koncentratets järnhalt
sjunker endast långsamt med ökad fuktighet
(fig. 13 nedtill). Vid en fuktighet av ca 1 %
(ej dammande slig) är resultaten gynnsamma,
och en viss separation fås även vid högre
fuktighetshalter.

Den lägre känsligheten för fukt vid hög
trumhastighet har stort praktiskt intresse. Den
antyder nämligen att man med fördel kan
behandla malmen våt och övergå till
torrmagne-tisk anrikning först vid råkoncentratets rening.
Råmalmen kan alltså våtmalas till grövre
kornstorlek än hittills samt förkoncentreras
våt-magnetiskt. Råkoncentratet avvattnas och
torkas något till god dispersion utan dämning.
Så behandlas råsligen på Mörtsell-separator för
halvkornsavskiljning.
Ett försök med en mellansvensk, rätt grov,
våtanrikad magnetitslig visar att denna väg
kan vara framkomlig utan allt för stora
pretentioner på långt driven torrhet hos sligen. Sligen
höll 59 % Fe och kunde med
Mörtsell-separator anrikas till ca 64 % Fe utan att sligens
grovkorniga karaktär ändrades (fig. 14). Med
sänkt utbyte och därmed mera gods till
ommalning kunde man anrika även vid 5 % FLO.

Finseparation

Den finsovring, som här beskrivits, kan sägas
gälla för en målning av malmen till k^, ca 1 mm
eller något därunder. Inom detta område ger
den torrmagnetiska anrikningen ett mycket
fördelaktigt tillskott till den hittillsvarande
tekniken. För att man skall förstå förhållandena
vid längre driven finmalning måste man
beakta dammalstringen. Ju längre man driver

%
mo

h 5%

Vattenhalt

Fig. 13. Fuktighetens inflytande på separationen,
upptill vid låg trumhastighet (93 r/m), nedtill vid
hög trumhastighet (300 r/m); - järnhalt i
koncentrat, . . . järnhalt i avfall,–-järnutbyte i
koncentratet, –-koncentratmängd i procent av
inmatad malmmängd; separatorns trumdiameter 270 mm.

målningen av den gråbergsrika råmalmen, dess
mer finfördelat gråbergsdamm bildas.
Vid pågående malningsundersökningar har

Finkrossad
magnetitmatm
<20 mm

\

Stångkvarn
<3 mm

Finsovrings-

separatorer. —Q rov! avta 11
lågt varvtal

\

Finsovrings-

separatorer. -Q rov stig

hög t varv ta/

Mellanprodukt till

finmalning och fin- Fig. 12.
Flytsche-kornsanrikning ma för finsovring.

Koncentratets järnhalt
%

Fig. Ii. Efterbehandling i
Mörtsell-separator av
våt-magnetiskt anrikad
magnetitslig med olika fuktighetshalt

Järnutbyte

TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 827

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0853.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free