Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Filterduk till kontinuerliga filter, av J O Bornefalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och filtrets avverkningsförmåga. Vidare blir
tryckfallet över duken större, och denna sätts
igen snabbare.
För att ge väven tillräcklig hållfasthet kan
man antingen öka garnernas snodd, vilket
innebär en minskning av porositeten, eller
använda grövre garner. Det senare alternativet
ger en tyngre och dyrare men avsevärt bättre
filterduk.
Genom att variera vävens inställning, t.ex.
förhållandet mellan antalet trådar per
längdenhet i varp och väft, kan man ge dukytan en
efter användningsområdet lämpad struktur. En
hög täthet hos varpen i förhållande till
inslaget ger t.ex. vid en fyrskaft Batavia en
dia-gonalkorrugering, som ökar filterytan och är
ett mycket lämpligt underlag för
uppbyggandet av en filterkaka.
Man kan öka en filterduks
avskiljningsförmå-ga genom att använda mycket fina fibrer till
garnerna men härigenom minskas vävens
motstånd mot kompression, därför att en fin fiber
är mindre styv och spänstig än en grov.
Normalt är filterdukar vävda. På senare år
har det dock blivit alltmera vanligt att de
förekommer i form av fiberduk, mekaniskt eller
kemiskt bunden. För kontinuerliga filter har
fiberdukar ännu ej kommit till användning i
nämnvärd omfattning, vilket delvis beror på
deras relativt låga mekaniska hållfasthet.
Att uppställa en matematiskt fullständig och i
praktiken tillämplig filterduksekvation har
visat sig vara mycket svårt. Man känner väl de
faktorer, som påverkar ett filtreringsresultat,
mindre känt är den grad varmed de varierar
med filtreringsprocessen.
Avgörande för filterdukens funktion är dess
öppenhet, vikt per ytenhet och porositet.
Som norm används ofta dukens öppenhet, dvs.
den volym som per tidsenhet och ytenhet
vid angiven tryckskillnad passerar genom
duken. Den svenska normen härför är SIS 650016,
som vid en tryckdifferens av 10 mm H20
anger luftgenomströmningen i liter per minut
genom 20 cm2. Otvivelaktigt är en kännedom om
dukens öppenhet till hjälp vid val av filterduk,
i synnerhet om duken i övrigt fyller de i
definitionen angivna kraven.
För att en filterduk skall sakna direkta
genomgångar fordras, att den har en täckfaktor nära
1 eller över 1. Täckfaktorn är förhållandet
mellan garnernas projicerade yta och vävytan.
Genom att t.ex. rugga upp dukytan eller genom
att pressa garnernas normalt cirkulära
tvärsnitt till elliptiskt kan man öka täckfaktorn.
Avgörande för filterdukens funktion är
vidare dess vikt per ytenhet och den av denna
beroende lufthalten, definierad som
porositeten. Denna är (ef~6d) /et> där Qf är
fibermaterialets täthet och Qd filterdukens volymvikt.
Ökar man vikten per ytenhet med
bibehållande av porositeten och fibermaterialet, fås en
tjockare duk med större kontaktyta,
avskilj-ningsförmåga och ackumuleringsförmåga.
En mycket viktig egenskap hos en filterduk
är dess förmåga att anpassa sig efter filter-
cykeln. Under periodens första del utgör den
ensam filtermediet. I början av
ackumulerings-fasen måste den dessutom vara ett lämpligt
underlag för filterkakan samt under hela
förloppet behålla sin porositet.
Betraktas filterduken och filterkakan som ett
homogent filtermedium kan man tillämpa
Poiseuilles lag för laminär strömning, enligt
vilken den per tidsenhet genom filtermediet
strömmande vätskemängden är direkt
proportionell mot kvadraten på kapillärdiametern,
filterytan och tryckfallet samt omvänt
proportionell mot vätskans viskositet och
filtermediets tjocklek.
Eftersom filtrerhastigheten är omvänt
proportionell mot viskositeten kan den ökas t.ex.
genom utspädning av suspensionen men också
genom höjning av temperaturen. För vatten
vid olika temperaturer gäller:
Temperatur ........ °C 0 20 40 60
Relativ viskositet ...... 1,00 0,55 0,37 0,27
Att vätskeflödet är omvänt proportionellt mot
filtermediets tjocklek gör inte tjocka
filterdukar olämpliga. Filterkakan är nämligen i
realiteten filtermediet, och den blir avsevärt
tjockare än filterduken och får det dominerande
inflytandet på filtreringen.
Livslängd
Om man bortser från kemisk och biologisk
nedbrytning, som sammanhänger med
materialet, beror filterdukens livslängd främst av
mekanisk slitning men även av igensättning.
Under gynnsamma förhållanden kan den senare
avhjälpas eller fördröjas genom kontinuerlig
Fig. 2.
Oliverfilter (H)
trumfilter.
Fig. 3. Skivfilter.
834 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
