Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Nya metoder - Svetsning av utskiljningshärdande nickellegeringar, av SHl - Nybyggen - Turbindrivet kyllastfartyg sjösatt i Landskrona, av N Lll - Stor vakuumsmältugn, av SHl - Dansk fabrik för utvinning av tunga mineral ur sand, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Turbin-kyttastfartyget
"Antigua"
sjösätts vid
Öresundsvarvet.
Reparationens lyckliga utgång beror inte på
svetstekniken, legeringens sammansättning,
plåttjockleken eller svetstrådens typ. Plåttjockleken inverkar
emellertid på den minsta effektiva behandlingstiden.
För 1,5 mm plåt är den optimala tiden 5 min. för
både hamring och upplösningsbehandling (enl.
Bat-lelle Memorial Instituts Technical Information No.
60—4]. SHi
nybyggen
Turbindrivet kyllastfartyg
sjösatt i Landskrona
Vid Öresundsvarvet löpte den 16 juni 1960
turbin-ångaren "Antigua", fig. 1, av stapeln. Fartyget är
om ca 8 000 tdw och blir det största av detta slag
som hittills byggts vid varvet och samtidigt ett av
världens största kyllastfartyg. Det är beställt av
Salénrederierna AB, Stockholm, och klassas i Lloyd’s
Register. Det har huvuddimensionerna:
längd överallt ........................... 492’—10" = 150,2 m
längd mellan perpendiklar ............ 450’—0" = 137,2 m
mallad bredd .......................... 62’—0" = 18,90 m
mallat djup till övre däck ............ 39’—0" = 11,89 m
djupgående på sommarfribord ...... ca 27’’—6" ~ 8,38 m
"Antigua" har två genomgående däck, två däck i
vartdera rum 1 och 2 samt ett i vartdera rum 3 och
i, så att inalles 14 lastkylrum erhålles med ett
kubikinnehåll om ca 350 000 ft3 (9 900 m3).
Kylmaskineriet blir halvautomatisk! och arbetande
med Freon 22 som köldmedium. Det består av fyra
kompressoraggregat, vart och ett med sitt separata
köldmediesystem och kombinerat med ett slutet
vätskesystem för indirekt kylning av lastrummen.
Kylmaskineriet är dimensionerat för att under
tropiska förhållanden med + 40°C lufttemperatur och
+ 32°C kylvattentemperatur hålla en lägsta
temperatur i kylrummen av — 18’°C, då en av de fyra
kompressorerna står i reserv. Den totala
kylkapa-citeten med + 29,5°C ingående kylvattentemperatur
och + 2°C förångningstemperatur blir 1833 000
kcal/h. Under nedkylning av lasten i tropikerna
beräknas effektbehovet uppgå till 1 000 kW. För att
hålla temperaturen efter nedkylning beräknas
effektförbrukningen uppgå till 450 kW.
Huvudmaskineriet kommer att utgöras av ett de
Laval ångturbinmaskineri utvecklande maximalt
11 000 hk axeleffekt, som vid ett propellervarvtal av
135 r/m beräknas ge fartyget en minimifart av 19V2
knop på 22’—5" (6,83 m) djupgående. Ånga till
turbinerna kommer att genereras av två
Götaverken—Babcock & Wilcox-pannor, vilka vardera vid
maximal belastning av pannanläggningen har en
kapacitet av 24 t/h överhettad ånga av 42,2 atö och
463°C temperatur samt 2 t/h återkyld ånga med
en temperatur av ca 300’°C. N Lit
Stor vakuumsmältugn
Den hittills största vakuumsmältugnen är en
amerikansk ljusbågsugn med 0,85 m diameter för 10 t
charge. Man bygger emellertid nu i USA en
ljusbågsugn för vakuum, som uppges vara världens största
i sitt slag. Den konstrueras av Heraeus i
Västtyskland och skall köras med konsumerbara elektroder
av olika stålsorter. Den får ca 1 m diameter och
25 t chargevikt. Man väntar att den skall ge en
produktion av 8 000 t/år. Stålet får hög renhet och
skall huvudsakligen användas till sänksmiden,
såsom hjul, turbin- och generatoraxlar, kugghjul och
stålverktyg. SHI
Dansk fabrik för utvinning av tunga
mineral ur sand
I Skagen bygger man en fabrik för utvinning av
magnetit, granat, zirkon, ilmenit och hematit ur
sand innehållande tunga mineral. Den danska
sanden har i förhållande till den länge bearbetade
australiska både fördelar och nackdelar. Till de
förra kan räknas:
förekomst av miljontals ton sand med en halt av
mer än 25 °/o tunga mineral;
gynnsamt läge i förhållande till den europeiska
marknaden.
Olägenheter är:
låg halt (5—10 %> mot 50—70 %>) av de sällsynta
och värdefulla mineralen zirkon och rutil i den
tunga fraktionen (densitet över 3 kg/dm3);
närvaro av betydande mängd medeltunga mineral,
såsom granat och järn-aluminiumortosilikatet
stau-rolit, vilka har litet eller inget värde och som inte
eller bara med stor svårighet kan frånskiljas
mekaniskt (dvs. på billigaste sätt);
närvaro av korn, bestående av både magnetit och
hematit, vilka gör att ilmenit inte direkt kan
frånskiljas magnetiskt därför att dess permeabilitet
ligger mellan magnetits och hematits;
naturskyddsbestämmelser och ogynnsamt klimat
med köld och stark blåst.
Man kan säga att den danska sandens värde är
femtedelen av den australiska sandens, men
förekomsterna av den förra är mycket stora och en stor
del av dem består av sand med hög halt av tunga
mineral.
Råsanden förs med lastmaskiner på
vibrationssiktar och går därefter till en silo där den befuktas.
Den blandas så med vatten till en pulp som försätts
med flotationsreagens. Pulpen går först till en i
Sverige tillverkad magnetseparator med två
trummor och permanentmagneter. I den avskils och
renas magnetiten.
Resten av sanden går till flotation varvid granat
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 33 S57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
