Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Nybyggen - Dansk fabrik för utvinning av tunga mineral ur sand, av SHl - Böcker - Petrokemisk industri, av SHl - Our mineral resources, av E Rothelius - Foundry engineering, av Erik O Lissell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och zirkon flyter upp, medan hematit, ilmenit och
kvarts sjunker. Som flotationsreagens används
fettsyror eller derivat av dessa. I första
utbyggnadssteget består anläggningen av fyra celler, kopplade i
serie, var och en med ca 0,8 m3 volym. De är av
pneumatisk typ och får luft från en
lågtryckskompressor.
Granat-zirkonfraktionen vaskas på skakbord med
sådan lutning att vatten kan flyta över dem
vinkelrätt mot skakriktningèn. Härvid sorteras godset efter
densitet i det att det lättare, granat med densiteten
3,8—4,4 kg/dm3, följer med vattnet, medan det
tyngre, zirkon med densitet 4,8, rör sig i skakriktningen.
Skakborden ger mycket liten produktion, en
olägenhet som man sökt minska genom att placera flera
bord över varandra. Man räknar med att de skall
ge ren granat och en zirkonfralction tillräckligt ren
för försäljning.
I framtiden skall man bygga en sektion för
separering av hematit och ilmenit från varandra samt från
kvarts och silikater. De båda senare kan skiljas från
på skakbord. Man har funnit att hematiten och
ilme-niten förekommer i så rena korn att de kan skiljas
från varandra utan krossning. Användning av
flotation är härvid tänkbar, men den bästa metoden tror
man vara reduktion av hematiten till magnetit följd
av magnetisk separation (V Guassora i Ingeniorens
Ugeblad 6 aug. 1960 s. 12—13). SHl
böcker
Petrokemisk industri, av L Simonsson & B
Groth. Ingeniörsvetenskapsakad. FKO-Medd. 35.
Stockholm 1960. 123 s. 12 kr.
Hösten 1957 sände IVA ut en studiegrupp, bestående
av Bertil Groth, Edmund Schjånberg, Per Ägren och
Lennart Simonsson, till Storbritannien, Tyskland och
Holland för studium av frågor som kunde vara av
betydelse för bedömning av möjligheterna att starta
en petrokemisk industri i Sverige.
I detta meddelande ger Lennart Simonsson en
redogörelse för den petrokemiska industrins
utveckling i USA och speciellt i Europa. I särskilda avsnitt
skildrar han sålunda den brittiska, västtyska,
franska, italienska, holländska, belgiska och österrikiska
petrokemiska industrin.
Bertil Groth ger en ganska fyllig redogörelse för
processer och produktionsvägar vid tillverkning av
petrokemiska primärprodukter, vilka brukar anses
vara syntesgas samt omättade och aromatiska
kolväten. Efter en beskrivning av råvarorna (naturgas
och råolja) och råoljans raffinering diskuterar han
sålunda principerna för framställning av syntesgas
och två tekniska processer. Omättade kolväten
framställs bl.a. genom pyrolys eller dehydrering. För
aromatiska kolväten diskuteras användning,
renframställning m.m. Som exempel på produktionsvägar
beskrivs olika sätt att tillverka acetaldehyd,
akryl-nitril och tereftalsyra.
Redogörelserna är välskrivna och utgör en
underhållande och instruktiv läsning. SHl
Our mineral resources, av C M Riley. Wiley &
Sons, New York 1959. 338 s., 102 fig. 6,95 $.
Denna bok är en elementär inledning i teknisk och
ekonomisk mineralogi avsedd för yrkesgeologer och
fackmän inom närgränsande discipliner liksom för
geografer, bergsmän och geofysiker. För
mineraloger, anrikningsingenjörer och malmgeologer räcker
boken ej till, då mera ingående kemiska och
mineralogiska detaljuppgifter fattas.
Efter ett inledande kapitel om malmgenesis
behandlar förf. i bokens första del malmerna till våra mest
betydelsefulla metaller. I fortsättningen lämnas
uppgifter om malmer och malmtillgångar för mangan,
kvicksilver, molybden, kobolt, titan, antimon,
magnesium, beryllium, vismut och kadmium.
Varje kapitel omfattar användning,
världsproduk-tion, malmfyndigheter och malmmineral samt mera
ingående beskrivningar av några för
världshushållningen viktiga fyndigheter (i allmänhet 3—6). I
tillhörande litteraturförteckningar upptas 10—20
uteslutande engelskspråkiga referenser gående fram till
senaste tid. Särskild betoning läggs på
malmkropparnas storlek och metallhalter samt
brytningskostnader. Innehållet är rikt illustrerat med instruktiva
kartor och profiler samt goda fotografier.
I den senare delen (s. 201—310) behandlas
tillgångar av icke-malmmineral, "tekniskt viktiga
mineral", på ett betydligt knappare utrymme. Här har
förf. medtagit grundvatten, kol, olja, byggnadssten
och råvaror till den kemiska industrin, såsom
salter, borat, nitrat, fosfat, svavel, ädelstenar, glimmer,
asbest och tungspat. Även uran- och toriummalm
har bifogats. Naturligtvis är ej hela materialet lika
ingående behandlat, då det sträcker sig över mycket
stora områden. Det framgår tydligt att mängder och
värden för icke malmråvaror är mycket större än
för malmer.
Som appendices har bifogats ett lexikon över
svårförståeliga facktermer, förteckning över kemiska
element, geologisk tidsskala, förteckning över
malmmineral och icke-malmmineral samt en förteckning
över mera kompletta geologiska och
malmgeologiska verk. Innehållsförteckningen ökar bokens värde.
Tryck, papper och bildmaterial är av mycket hög
kvalitet. För den som önskar skaffa sig korta
praktiska uppgifter om teknisk och ekonomisk
mineralogi kan boken varmt rekommenderas. Speciellt
gäller detta studerande inom bergsfacket vid tekniska
högskolor. E Rothelius
Foundry engineering, av H F Taylor, M C
Flemings & J Wulff. Wiley & Sons, New York —
Chapman & Hall, London 1959. 407 s., 202 ill.
9,75 $.
Författarna har skrivit en lärobok i gjuteriteknik
i vilken stoffet behandlas på ett mindre vanligt sätt.
Genom att komprimera den beskrivande texten,
avstå från detalj- och sifferuppgifter och lägga
huvudvikten vid problemens bakgrund och inbördes
sammanhang har man sökt göra ämnet klarare och
mera lättförståeligt.
Förf. utgår från tre olika formar och behandlar
med utgångspunkt härifrån hela
sandgjutningspro-cessen från modell till färdigt gjutstycke med
angivande av alternativa metoder. Mot denna bakgrund
behandlas sedan andra formnings- och
gjutnings-meloder. Gjutlegeringarnas allmänna och speciella
metallografi har starkt koncentrerats, medan
betydligt mer utrymme ägnas stelningsförlopp och
gasreaktioner och med anknytning härtill gjutsystem
och matare. Gjutgodsfel, rensning, kontroll och
lagning har sammanförts till ett avsnitt. Modellbyggnad
848 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
