Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 34 - Beräkning av bensins vägoktantal, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beräkning av bensins
vägoktantal
I laboratoriet bestäms ett motorbränsles
re-search- och motoroktantal i CFR-motorn (Tekn.
T. 1952 s. 349). Det förra ger bränslets
knackningsegenskaper under givna, mindre svåra
betingelser (låg temperatur och lågt varvtal);
det senare ger motsvarande data under svåra
driftbetingelser (hög temperatur och högt
varvtal). För handelns bensiner är
researchoktan-talet alltid högre än motoroktantalet.
Skillnaden mellan research- och motoroktantalet
anses vara ett mått på bränslets
knackningskänslighet.
Laboratoriemetoderna är nödvändiga för
forskning och kontroll av bränslens kvalitet,
men dessas prestation vid bilens körning är
givetvis främst av intresse för föraren och
motorkonstruktören. Därför har man utarbetat
metoder för provning av bränslen i bilmotorer
vid körning på väg.
Vägoktantal
Den mest använda vägprovningsmetoden är
Uniontown-metoden, som först tillämpades i
Uniontown, N.J. Vagnen accelereras med fullt
öppen trottel från en jämn, låg fart (16—24
km/h), varvid knackningsintensiteten
avlyssnas och noteras. Provet upprepas med
isook-tan-normalheptanblandningar, vilkas oktantal
skiljer sig från varandra med 2 eller 3 enheter.
Härvid finner man två blandningar, av vilka
Referat av uppsats av D M A Masterman, E B V Potter,
A Skull & C H Sprake samt utdrag ur en uppsats av K T
Arter, alla vid Esso Research Ltd., Abingdon, Berkshire,
England.
Tabell 1. Beräknat vägoktantal för tre olika bränslen och funnet
vägoktantal vid drift av två olika vagnar
Research- Motor- Vägoktantal för vagn 1 Vägoktantal för vagn 2
oktantal oktantal beräknat funnet* beräknat funnet*
93,2 81,4 92,5 92,0 93,0 95,2
95,2 84,4 94,7 94,5 95,7 95,2
95,2 86,6 94,7 95,0 96,0 87,2
* enligt Uniontown-metoden
621.43.019.862
den ena ger något svagare och den andra något
starkare knackning än provbränslet. Dettas
vägoktantal erhålls sedan genom interpolation.
Ingen vikt läggs vid eventuella skillnader i den
fart vid vilken knackningen iakttas.
Åtskilligt mera komplicerad är den
alternativa "Modified Borderline"-metoden. Vagnen
utrustas med instrument som kontinuerligt
visar dess fart eller motorns varvtal samt
tänd-inställningen; denna varieras manuellt. Man
kör på en horisontell väg inom önskat
fartområde på högsta växeln och med öppen
trottel. Härvid hålls knackningen på spårnivå
genom reglering av tändinställningen.
Kurvor, som anger relationen mellan fart och
tändinställning vid spår av knackning, ritas
upp för både bränsleprov och bränslenormaler.
Ur dessa kurvor kan bränsleprovets
vägoktantal vid en godtycklig fart lätt erhållas. Genom
denna gränsbestämningsteknik elimineras
verkan av ojämnheter i sammansättningen hos den
bränsle-luftblandning som kommer in i
motorns cylindrar. Sådana ojämnheter kan
nämligen uppstå i vissa motorer och har betydande
inverkan på resultatet vid prov av vissa
bränsletyper enligt Uniontown-metoden.
För kommersiella bränslen ligger
vägoktan-talet nästan alltid mellan deras research- och
motoroktantal. Oftast ger sidventilmotorer med
lågt kompressionsförhållande vägoktantal
närmare motoroktantalet, medan
toppventilmoto-rer med kallt inloppsrör, vilka i dag är
vanligast, ger värden mycket nära
researchoktan-talet. Därför brukar man nu ånge detta vid
specificering eller försäljning av ett bränsle.
Före 1940 användes däremot vanligen
motoroktantalet.
Relationen mellan oktantalen
En given bensins vägoktantal kan alltså vara
olika för olika motorer. Om en
bensintillverkare vill tillhandahålla ett bränsle som ger god
prestation vid praktisk körning, är det därför
inte tillräckligt att han känner sin varas
research- och motoroktantal. Han måste också
veta något om de biltyper för vilka bensinen
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 899
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
