Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 35 - Nya metoder - Kall precisionssträngpressning av metaller, av SHl - Gevärspipor av plast, av SHl - Magnetohydrodynamiska generatorer för elkraft, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delsteknik för att kall strängpressning skall lyckas.
Inget meddelas emellertid om smörjmedlens natur.
Aluminiumlegeringar var de första material som
bearbetats genom kall strängpressning. De har inte
erbjudit några svårigheter. Man började med
härd-bara legeringar, innehållande koppar, magnesium
och kisel och har sedan använt metoden också för
legeringar, innehållande zink, magnesium och
koppar. Produkterna får utmärkt ytfinhet.
Zirkoniumlcgeringar av tre typer, bl.a. Zircaloy, för
kärntekniska ändamål kallsträngpressas i industriell
skala. En viktig fördel hos metoden är att
produktutbytet blir upp till 85 °/o av ämnet.
Bearbetningskostnaden blir vidare lägre än vid varmbearbetning
därför att ingen kapsling behövs.
Titan, olegerat och med olika renhetsgrad, har
med framgång kallsträngpressats till rörämnen.
Dessa har sedan bearbetats till tunnväggiga rör med
liten diameter, t.ex. 12 mm yttre diameter, 0,6 mm
godstjocklek och 6 m längd. Metoden har även
i detta fall fördelen att utbytet av dyrbar metall
blir stort. Vidare blir produktens ytfinhet utmärkt
och den metallurgiska strukturen god.
Molybden, både gjuten och sintrad, har
kallsträngpressats vid 425°C. Bör av olegerad molybden med
25—125 mm diameter och ned till 3 mm
godstjocklek har tillverkats med en reduktion av upp till
75 o/o. Härvid har materialets brottgräns stigit från
52,5 kp/mm2 till 91 kp/mm2 och 0,2-gränsen från 35
kp/mm2 till 84 kp/mm2, medan förlängningen
minskade från 40 till 5 %>.
Niob och tantal har på senaste tid också med
framgång kallsträngpressats till tunnväggiga rör med
utmärkt ytfinhet och finkornig struktur trots att
utgångsmaterialet varit mycket grovkorniga ämnen,
erhållna genom smältning i elektronstrålugn.
Vanadin och beryllium har just kallsträngpressats
till rörämnen, varvid man utgått från sintrade
presskroppar av beryllium. Berylliumrören fick utmärkt
ytfinhet och goda mekaniska egenskaper.
Vanadin-ämnena framställdes av gjuten och smidd metall
och drogs till tunnväggiga rör (B A Quadt i Metal
Progress maj 1960 s. 121—124, 164). SHl
Gevärspipor av plast
För två år sedan uppträdde gevärskolvar av nylon
på den amerikanska marknaden. Nu har plasten
erövrat en ny del av geväret, pipan. Man tillverkar
nämligen hagelgevärspipor av glasfiberarmerad
plast. Orsaken härtill är:
plasten rostar inte och är väderbeständig;
plastpipan har större sprängbrottgräns än en
stålpipa, den är konstruerad för 158 kp/mm2 brottgräns;
den blir inte het vid skjutning;
den väger ca 30 Ä/o mindre än en stålpipa och
möjliggör därför Snabbare siktning;
den är billigare.
Plastpipan är inklädd med ett sömlöst stålrör med
0,5 mm godstjocklek och en något tjockare gängad
del i bakre ändan. På röret lindas glasfiber som
under spänning dras genom ett bad av epoxiplast.
Tolv pipor lindas samtidigt i en maskin på ca 10
min. Efter lindningen ugnshärdas plasten, pipan
slipas lätt med sandpapper och omges med glasväv
som ger hållfasthet i längdled. Väven läggs på torr
och fästs genom lindning med en gasbinda.
Därefter ugnstorkas pipan på nytt och impregneras
med en speciell epoxiförening i högvakuum (0,13
mb). Ytskiktet härdas i ugn, slipas och poleras.
Slutligen målas pipan med en grundfärg och en
täcklack, den senare en epoxibrännlack (Modern
Plastics april 1960 s. 86—88). SHl
Fig. 1. Principen
för en
magneto-hydrodynamisk
generator.
Magnetohyd rodynamiska
generatorer för elkraft
Låter man en het joniserad gas strömma mellan
polerna på en magnet, uppstår en potentialskillnad
vinkelrätt mot strömnings- och fältriktningarna,
vilken kan driva en ström i en yttre krets mellan
elektroder under och över gasströmmen, fig. 1. Energin
tas från gasen som kyls. Spänningen mellan
elektroderna är direkt proportionell mot gashastigheten,
den magnetiska fältstyrkan och avståndet mellan
elektroderna. Maximal effekt kan tas ut då
spänningen över belastningen är hälften av spänningen
i den öppna kretsen. Verkningsgraden blir då 50 "/o.
Vid något lägre uttagen effekt stiger emellertid
verkningsgraden upp mot 80—90 "/o. Den totala
verkningsgrad som man hoppas nå i en kraftstation med
magnetohydrodynamiska generatorer ligger vid
60 °/o, i vilket fall man använder mycket het gas.
I princip kan elektrohydrodynamiska kraftalstrare
vara av öppen eller sluten typ. Gemensamma
element i båda fallen är en kompressor för att driva
gasen genom generatorn, värmeväxlare och
ångpanna för alt tillvarata förlustvärmet i gasen samt en
omformare, eftersom generatorn alstrar likström.
I ett studerat slutet system, fig. 2, består gasen av
helium med en tillsats av 2 °/o cesium. Gasen värms
till ca 2 300°C i en kärnreaktor. Själva generatorn
blir nära 20 m lång. Från generatorn passerar
gasen en värmeväxlare där inkommande gas värms
och går därefter till en ångpanna, varifrån ånga
tas till cn 38 MW turbin som driver kompressorn.
I avvaktan på att lämpliga
högtemperalurreakto-rer skall utvecklas kan speciella flamvärmda
härdar användas.
Man kan också använda öppna system där
förbränningsgaserna från en eldstad användes direkt
i generatorn, fig. 3. I ett sådant fall synes det
lämpligt att man dimensionerar ångpanna och turbin så
att överskottsencrgi här tas ut som elkraft. Tempe-
Fig. 2.
Kraftstation för 3S0 MW
med slutet
system för
magne-tohydrodyna-misk kraftalstring.
Reaktor
[-Magnet-V-]
{+Magnet-
V+} spöte
2300 X
Värmeväxlare
Generator
1 ^ ! Ångpanna
135MW
kompressor
38 MW
turbin
V MW motor
Kondensor
Vatten
Anqa
Omformare
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
