- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
952

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Säkerhetsinstrumentering vid en modern robotbas, av Jan Kuno Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 10. Den permanenta radaranläggningen med optiskt hjälpsikte.

inritade gränslinjer monteras på siktets ram
framför observatörens position.

På grund av dimmig väderlek i Vandenberg
utvecklades för denna första del av robotens
flygning ett speciellt radarsikte (fig. 8) kallat
Radsky ("Radar sky screen"). Utgående från
en portabel blindlandningsradar för 3 cm
våglängd utvecklades ett användbart instrument
genom att man ökade antennens
avsökningshastighet och avsökningsvinkel samt försåg
bildskärmen med en halvgenomskinlig spegel
så att säkerhetsgränser kunde optiskt
överläggas radarbilden (fig. 9). Anordningen fungerar
väl upp till 1 800 m höjd med tillfredsställande
noggrannhet för de relativt grova
observationer som fordras. Radsky-siktet har också visat
sig vara mer flexibelt än trådsiktena, då
begränsningskonturer för flygbanor lättare kan
anpassas för radarpresentationen än för det
enklare trådsiktet.

Den permanenta radaranläggningen (fig. 10)
installerades ursprungligen som ett
provisorium i avvaktan på att målföljningsstationerna
skulle färdigställas men har fungerat så bra
med räckvidder över 150 km att anläggningen
bibehållits som reserv för målföljarna. Den
består av två radarstationer på 10 cm-bandet med

Fig. 8. Radarsiktdon, Radsky, för dimmig väderlek.

lera flygriktning, och ett sikte på en linje
vinkelrätt mot skjutriktningen ca 2 000 m från
startrampen. Det senare siktet utnyttjas för
observation både av robotens lodräta stigning
till 400—600 m och dess kontrollerade sväng
mot målet, vilket utgör en del av den normala
flygbanan. För att kunna fastställa att roboten
ej överskrider de gränser som har föreskrivits
av säkerhetstjänsten kan en plexiglasskiva med

Fig. 9. Radarsiktets bildenhet med halvgenomskinlig
spegel för bildöverlagring.

TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 952

Fig. 11. Antennfält, med dimensionerna 120X.120 m, hörande till
mäl-följaren Cotar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:56:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0978.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free