Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 37 - Teknikern i vårt kommande samhälle, av Ragnar Woxén - 98 olika sätt att tillverka tungt vatten - Gjutkärnor av kopparrör omflätade med rostfritt stål - Israels första atomreaktor - Strålskyddet i N/S »Savannah» - Kinas första kärnreaktor - Sveriges oljeförbrukning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är av betydelse att känna till och förstå
hur månen är uppbyggd och det är underbart
att enbart kunna njuta av och uppskatta
månstrålens spel på en vattenyta. Men helst bör vi
kunna båda delarna. Hur är det då med
teknikern? Skall inte det vara en person som måste
ha kontakt med och förstå den rena
vetenskapen men som har till huvuduppgift att skapa
de nyttigheter som människan vill ha — med
andra ord att bidra till att skapa materiella
förutsättningar för ett framåtskridande. Kan då
inte teknikern bli, inte den felande, men den
förenande länken mellan ren vetenskap och
humaniora? Och skulle icke mycket kunna
vinnas om man inrättade tekniska fakulteter
vid vissa universitet? Och skulle inte en sådan
fakultet både kunna berika de båda andras, till
synes skilda, huvudområden och även själv bli
berikad? Ett sådant försök är värt att göra och
det är därför min förhoppning att den
lärdomsanstalt för högre teknisk utbildning som nu
hastigt skall inrättas i södra Sverige — den
skall starta hösten 1961 — och som under
födslovåndorna benämns teknisk högskola,
skall komma att bli en teknisk fakultet vid
Lunds universitet. Man spar föga pengar på
det sättet men — vad viktigare är — man
skapar ökade förutsättningar för forskning och
för samarbete och man kan få bort andliga
liktornar och traditionella intellektuella
gardiner mellan olika specialister och historiskt
betonade grupper. Framförallt skapar man bättre
utbildnings- och självbildningsmöjligheter för
de blivande civilingenjörerna — den
ungdomsgrupp som — vare sig vi vill det eller inte —•
måste komma att få dominerande betydelse i
vårt kommande samhälle.
98 olika sätt att tillverka tungt vatten har
studerats i USA. Bland dem ingår inte processer
som utnyttjas i produktion. Undersökningen visar
att man knappast kan hoppas på en mer avsevärd
minskning av tillverkningskostnaderna genom
till-lämpning av nya metoder.
Gjutkärnor av kopparrör omflätade med
rostfritt stål används vid tillverkning av
komplicerade magnesiumgjuten. Vanliga bundna kärnor kan
inte användas därför att de avger gaser. Efter
gjutningen löses kopparn upp med syra, varefter
om-flätaingen kan dras ut.
Israels första atom reaktor är en
experimentreaktor för 1 MW värmeeffekt. Den har b3-ggts av ett
amerikanskt företag, är nu i drift och skall
användas för forskning och isotopproduktion. Reaktorns
effekt skall i framtiden höjas till 5 MW.
Strålskyddet i N/S "Savannall" består av ett inre
skikt av 840 mm vatten och 75 mm bly samt ett
yttre skikt av betong och 100—200 mm bly täckt
med polyeten. Härigenom blir strålskyddets vikt och
volym så små som möjligt.
Kinas första kärnreaktor, en 10 MW
experimentreaktor av tungvattentyp, samt en cyklotron för
25 MeV har nu varit i drift under 1,5 år. Reaktorn
uppges vara den största i Asien.
Sveriges oljeförbrukning. Under 1950-talets
första år var Sveriges oljeförbrukning 4 500 000 m3/år;
under 1959 var den nästan tre gånger så stor,
nämligen 12 800 000 m3. I genomsnitt har den vuxit med
14 % per år, men från 1958 till 1959 var ökningen
10 %>. Förbrukningen per invånare var 1950 635 1
och 1959 1 710 1; den senare siffran överträffas bara
i USA och Kanada (tabell 1).
Denna utveckling beror givetvis till stor del på
ökningen av antalet bilar i landet (från 281 000 1950
till 1 230 000 1959), varigenom bensinförbrukningen
under 1950-talet stigit från 825 000 till 2 013 000
m3/år. Anmärkningsvärd är emellertid övergången
från fasta till flytande bränslen. Räknad i
värmeinnehåll har konsumtionen av eldningsoljor under
årtiondet vuxit med 220 %>, medan förbrukningen av
fasta bränslen minskat med 45 %>.
Tillverkningen vid de svenska
råoljeraffinaderierna var 1959 2 900 000 m3 och täckte därmed 23 %>
av Sveriges oljebehov. Ur Närkes-skiffern erhölls
100 000 m3. Av oljeprodukterna förbrukas
eldningsolja i den största mängden (tabell 2). Det milda
vädret under 1959 gjorde att åtgången av
eldningsolja 1 och 2 blev mindre än normalt, varigenom
konsumtionen av dessa oljor, som främst används
för husuppvärmning, blev ungefär lika stor som
1958. Förbrukningen av de tjocka eldningsoljorna
3, 4 och 5, som till största delen används inom
industrin, växte starkt under sista kvartalet 1959.
Konsumtionen av motorbensin överskred för första
gången 2 000 000 m3 under 1959. ökningen med 6 °/o
över 1958 års förbrukning berodde givetvis på
bilbeståndets tillväxt. Tillskottet av dieseldrivna
lastbilar och traktorer var ovanligt stort 1959, vilket
förklarar ökningen av motorbrännoljekonsumtionen.
Samtidigt minskade förbrukningen av
motorfotogen beroende på övergången från fotogen- till
bränn-oljedrivna traktorer i jordbruket. Användningen av
lysfotogen fortsatte däremot att växa; den har mer
än fördubblats under de senaste fem åren. Orsaken
härtill är att fotogenbrännare för uppvärmning av
bostäder blir allt vanligare (enl. AB Svenska Shells
årsrapport 1959). SHl
Tabell 1. OEEC-ländernas, USA:s och Kanadas
civila oljekonsumtion per invånare under 1959
Relativ
förbrukning
Relativ
förbrukning
Sverige ......................100
Danmark ..................67
Norge ..........................59
Schweiz ....................49
Belgien-Luxemburg 48
Holland ......................48
Storbritannien .... 47
Frankrike ................36
USA ............................179
Västtyskland ..........30
Eire ............................28
Österrike ..................25
Italien ........................23
Grekland ..................15
Spanien ......................12
Portugal ....................10
Turkiet ......................5
Kanada ......................160
Tabell 2. Sveriges konsumtion av oljeprodukter 1959
Förbrukning 1959 ökning
från 1958
m3 °/o »/o
Motorbensin .............. .... 2 010 000 16 6
Motorbrännolja ........... .... 1 020 000 8 9
Eldningsolja 1 och 2 ..... .... 3 380 000 27 2
Eldningsolja 3, 4 och 5 .. .... 5 250 000 41 16
övriga produkter* ....... .... 1 090 000 8 17
Totalt .................... .... 12 750 000 100 10
fotogen, smörjmedel, asfalt m.m.
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 982
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
