Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Aktuella frågor inom arbetsvärderingen, av Per Ahlén och Hans Wallstén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktuella frågor inom
arbetsvärderingen
Civilingenjör Per Ahlén, Forshaga, och överingenjör Hans Wallstén, Dals Långed
Tiden närmast efter industrialismens
genombrott föll det sig naturligt att i första hand
tänka på maskinernas effektiva utnyttjande,
medan däremot frågan om tillvaratagande av
den mänskliga arbetskraftens inneboende
resurser mera kom i bakgrunden.
Konkurrensen samt arbetarnas krav på
drägligare levnadsvillkor aktualiserade frågan 0111
människans rationella utnyttjande i
produktionen. Som en följd härav utvecklades
arbets-studietekniken. I Sverige började arbetsstudier
genomföras i nämnvärd omfattning under åren
närmast efter första världskriget.
Senare uppkom ett behov av att studera de
olika faktorer, som påverkar lönesättningen.
En av dessa utgöres av arbetssvårigheter i
olika befattningar. Arbetsvärdering utgör en
systematisk metod för en jämförelse av
arbetssvårigheter.
Med arbetsvärdering har man fått en metod
att bedöma de krav som ställs på människor
i olika befattningar, oberoende av vilka
personer som utför arbetet. Arbetsvärdering i
denna systematiska form började tillämpas i
Sverige efter andra världskriget. I samband med
arbetsvärderingens tillämpning har det i vissa
fall visat sig önskvärt att komplettera denna
värdering med en bedömning av den enskilde
individens arbetsduglighet. En sådan
bedömning kallas meritvärdering. System härför har
hos oss utvecklats under de allra senaste åren.
Från en blygsam början har
arbetsvärderingen i Sverige utvecklats så, att den i dag berör
ca 50 000 arbetstagare. I åtskilliga fall har
värderingen i begränsad omfattning genomförts
vid enskilda, kommunala och statliga företag
inom olika branscher. Det är än så länge
sällsynt att arbetsvärdering tillämpats universellt
inom en och samma bransch. Så är emellertid
fallet inom pappers- och massaindustrin, i
vilken sedan 1953 ca 20 000 arbetare får sina
löner reglerade genom ett och samma
värderingssystem.
En mångfald uppsatser om arbetsvärdering
har i olika sammanhang publicerats i svenska
tidskrifter (Tekn. T. 1958 s. 1115). Denna
artikel kommer därför ej att behandla arbets-
65.015.3
värderingen i sin helhet, utan endast vissa
aktuella frågor.
Val av faktorer
Den som står i begrepp att konstruera ett nytt
arbetsvärderingssystem ställs till en början
inför en väsentlig fråga: Vilka
värderingsfaktorer skall han ta med, eller med andra ord,
vilka arbetskrav inom de av systemets
tillämpning berörda befattningarna skall beaktas vid
värderingens utförande? Att ge ett objektivt
riktigt svar på den frågan är mycket svårt.
Vilka krav, som bör bli föremål för bedömning,
är bl.a. beroende av det ändamål för vilket
värderingssystemet avses komma till
användning. Här har förutsatts, att arbetsvärderingen
skall utgöra ett hjälpmedel vid
lönedifferentieringen. Om under denna förutsättning ett
visst system skall användas för värdering inom
ett arbetsområde, i vilket t.ex. inga olägenheter
av smuts förefinnes, borde teoretiskt sett
anledning saknas att ta med någon faktor
"smut-sighetsgrad" i systemet.
I praktiken blir det emellertid ofta så att man
ändå i systemet tar med en ur teoretisk
synpunkt onödig värderingsfaktor. Det förhåller
sig nämligen så att åtskilliga av arbetstagarna
själva icke betraktar ett system som
tillförlitligt, om det icke innehåller värderingsfaktorer,
som avser krav, vilkas existens enligt deras
mening är obestridlig. Man anser, att
värderingssystemet utan dessa faktorer icke förmår ge
uttryck för arbetenas "värden". Man tänker
kanske därvid icke på att arbetsvärderingen
endast avses ge ett uttryck för befattningarnas
värden i förhållande till varandra.
Det är givet att man vid val av de krav eller
arbetssvårigheter, som skall beaktas, kan
komma in på tveksamma fall. Här skall nämnas
ett sådant exempel, nämligen enformighet.
Skall enformighet för alla människor anses
utgöra en sådan arbetssvårighet, som behöver
beaktas vid lönedifferentiering och därmed tas
med i ett värderingssystem? Eller skall den
betraktas som ett förhållande, vilket vissa
människor fördrar utan svårighet eller t.o.m. upp-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40 1093
Per Ahlén
Hans Wallstén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
