Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Radioisotopernas ekonomiska betydelse för industrin, av Hans G Forsberg - Nya material - Impregnerat glimmerpapper, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spårämnes metoder
Som forskningshjälpmedel dominerar
spårämnesmetoderna men också radiologiska metoder
används, t.ex. ett 20-tal betatjockleksmätare
("profilers") för laboratoriekontroll av
pappersbanors tvärprofil. Spårämnesmetoder
utnyttjas framför allt vid egentlig forskning men
också vid processtudier i full teknisk skala.
Tillstånd till eget arbete med
spårämnesmetoder innehas i dag av 21 företag, varav 1 inom
gruv- och metallindustrin, 6 inom
verkstadsindustrin, 3 inom massa- och pappersindustrin,
1 inom livsmedelsindustrin, 5 inom
läkemedelsindustrin och 5 inom den kemiska industrin.
Härtill kommer ett företag, som utför
läcksök-ning med radioaktiva hjälpmedel och
Isotoptekniska Laboratoriet (ITL). Mycken forskning
med isotophjälpmedel med industriell
inriktning bedrivs emellertid också vid universitetet,
högskolor och andra forskningsinstitut.
Vissa av de ovannämnda företagen utnyttjar
spårämnestekniken endast sällan eller bara vid
enstaka undersökningar. Kontinuerligt utförs
laboratorieforskning endast av åtta
tillstånds-havare, varav tre inom läkemedelsindustrin, två
inom cellulosaindustrin och ett inom vardera
gruvindustrin, verkstadsindustrin och den
kemiska industrin. Undersökningar i full teknisk
skala utförs vid ett företag inom
verkstadsindustrin och två inom cellulosaindustrin samt
genom ITL.
Till stor del utnyttjas spårämnesmetoderna i
industrins normala laboratorie- och
utvecklingsarbete. Inget företag har rapporterat
direkta tillämpningar i driften som lett till
sänkta analyskostnader e.d. Flera företag uppger
emellertid att man med spårämnesmetoder
kunnat lösa problem som inte kunnat bemästras
på annat sätt eller att man erhållit resultat
avsevärt snabbare än med andra metoder.
Vid de åtta företagen som regelbundet
använder radioisotoper vid sin forskning satsas ca
500 000 kr/år på denna verksamhet, men i inget
fall utgör detta mer än några procent av den
totala forskningskostnaden. Sannolikt skulle
det kosta betydligt mer att uppnå samma
resultat med konventionella metoder.
Det är givetvis mycket svårt att uppskatta de
vinster som användningen av spårämnen vid
forskning kan ge, och detsamma gäller
undersökningar i full driftskala. De senare kostar
2 000—10 000 kr. per undersökning, men
sparar säkert åtskilligt mer i pengar och
arbetskraft genom den snabbhet varmed resultat upp-
Slutord
Sammanfattar man de uppskattningar, som i
dag kan göras (tabell 1), finner man att den
svenska industrin sparar direkt 4,5 Mkr/år och
indirekt 3—17 Mkr/år genom användning av
radioaktiva hjälpmedel. Vinsterna kan i
framtiden ökas framför allt genom större
användning av processreglering och vidgat utnyttjan-
de av spårämnesmetoderna. Här är det faktiskt
bara att ta ut vad dagens teknik på området
bjuder. Forskningen har emellertid ingalunda
avstannat, och det är troligt att helt nya
användningar för radioaktiv strålning kommer att
upptäckas. Deras ekonomiska betydelse kan
givetvis inte anges i dag.
Svenska kvalitetsprodukter kontrolleras på
olika sätt med radiologiska instrument. Många
av produkterna och maskinerna har också
kommit till eller nått sin goda funktion genom
till-lämpning av spårämnesmetoder. Det har också
blivit allt vanligare att radiologiska
kontrollorgan byggs in i apparater, t.ex.
pappersmaskiner och kokaranläggningar, som exporteras.
Dessa bidrag till vår exports konkurrenskraft
utgör säkert en av isotopmetodernas
ekonomiskt mest betydelsefulla tillämpningar.
Litteratur
1. Radioisotopes in industry. National Industrial Conference
Board Rapp. NYO-2977, New York 1959.
2. PuTMAjt, J L & Jollyman, N \V: Survey of direct
eco-nomic advantages from the lise of isotopes in British
industry. AERE-R 2870, Ilarwell 1959.
3. Topchiev, A V: A survey of new devetopments in
industrial uses of isotopes reported to the conference.
"Pro-ceedings of the Second International Conference ön the
Peaceful Uses of Atomic Energy" Geneva 1958, bd 19 s. 101.
4. Westermark, T: Användningen av radioaktiva isotoper
inom industrin. "Det svenska atomarbetet", Stockholm 1958,
s. 139.
5. Forsberg, II G: Isotophjälpmedlens ekonomiska
betydelse. "Isotopmetoder i tekniken"; FKO-meddelande 38,
Stockholm 1960.
6. Brusewitz: Nordisk papperskalender, 24:e uppl.,
Göteborg 1958.
nya material
Impregnerat glimmerpapper
Man kan göra papper av fina glimmerspån och får
då ett utmärkt elisolermaterial men ett med mycket
låg hållfasthet. Impregneras emellertid papperet med
vissa typer av plast och försätts med vissa slag av
förstärkningsmedel, får man ett antal utmärkta
isolermaterial med olika mekaniska och fysikaliska
egenskaper.
Den vanligaste typen består av impregnerade
glimmerpapper som lagts på varandra till en platta med
0,25—1,5 mm tjocklek. Materialens plasthalt görs
5—35 ’"/o, beroende på de egenskaper man önskar
ge det. Utom denna typ är nu kombinationsmaterial
tillgängliga i USA.
För impregnering används mest epoxi- och
kisel-plaster både till styva och böjliga plattor.
Epoxiplast används när största hållfasthet önskas.
Kisel-plasten ger ett mindre hållfast men värmetåligare
material. Plattorna tillhandahålls med antingen
delvis härdad eller fullt härdad plast. De förra kan
1’ormas innan plasten sluthärdas; de senare kan
stansas eller bearbetas med skärande verktyg utan
att spjälkas.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40 1101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
