Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Ståls korrosion i atmosfären, av Uno Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ståls korrosion i atmosfären
Docent Uno Trägårdh, Stockholm
Fig. 1. Inverkan
av temperaturen
och utfälld
svaveldioxidmängd
pä stäts
korrosionshastighet.
Relativa fuktigheten, svaveldioxid- och
salthalten samt temperaturen bestämmer i stort
sett den hastighet med vilken stål korroderar
utomhus. Många undersökningar1 har gjorts för
att få ett kvantitativt samband mellan dessa
faktorer och korrosionshastigheten. Att detta
hittills ej helt lyckats beror på att man icke
mätt en mycket viktig faktor, nämligen
"våttiden", dvs. den del av den totala provtiden
då plåten verkligen varit våt, alltså den
verkliga korrosionstiden.
Avsevärda olikheter i korrosionshastigheten
beroende på det lokala klimatet har fastställts.
Copson" fastslår att korrosionshastigheten hos
stål beror både på kvaliteten och kvantiteten
av det vatten som provet utsätts för. Dearden3
har försökt att få ett samband mellan
stålkorrosionen och antalet regntimmar som
fortlöpande registrerats.
Ellis4 har givit ett betydelsefullt bidrag till
förståelsen av zinkens atmosfäriska korrosion
— särskilt på begynnelsestadiet. Han bestämde
"våtfaktorn" med hjälp av en anordning, som
registrerade fuktnedslaget i form av imma på
en glasplatta uppställd bredvid provplåten.
Larrabee5 har nedlagt mycket arbete för att
visa regnvattnets tvättningseffekt på svavel-
Korrosionshastiqhet
mq/dm2dqqn våtlid
620.193.2 : 669.14
föreningar på provplåtens översida och
daggbildningens betydelse för korrosionen på
provplåtens undersida. Compton" har betonat att
korrosionshastigheten icke bara beror på den
geografiska belägenheten utan även i hög grad
av exponeringsförhållandena på platsen.
Bestämning av våttid
och svaveldioxidhalt
Man har vid National Research Council i
Kanada7 konstruerat ett instrument kopplat till
en skrivare, varigenom ytfuktigheten kan
bestämmas och våttiden beräknas. Ursprungligen
kom idén från F L La Que. Den grundar sig
på att potentialen hos en korroderande
elektrod mätes mot en platinaelektrod, varvid den
kondenserade fuktigheten får utgöra
elektrolyt. Själva mätcellen2 består av ett 0,1 mm
tjockt platinableck och en zinkplåt, åtskilda
genom ett mycket litet luftgap (0,05 mm). När
luftfuktigheten blir tillräckligt hög för
kondensation slutes strömmen och cellens
potential registreras.
Mängden på provplåten utfälld svaveldioxid
bör beräknas i vikt per ytenhet och kan
bestämmas genom absorption på blyperoxid.
Lufttemperaturen registreras, men provets
temperatur kan vara en annan. Därför
bestämmes även plåttemperaturen genom
kontinuerliga mätningar.
Fältförsök
Dylika mätningar utförs i Kanada sedan flera
år vid omfattande fältförsök för bestämning av
varje faktors betydelse. Resultaten bekräftar
flera tidigare erfarenheter men avvikelser har
också framkommit. Bland annat har visats att
våttiden är kortare för en plåts översida än
för dess undersida, beroende på kondensation
av markfuktighet. Detta kan vara en
förklaring till att korrosionen ofta blir större på
plåtens undersida.
Under 8 månader följdes korrosionen hos
stålplåtar med månatliga observationer på en
fältstation invid National Research Council,
utrustad med klimatiska
registreringsanordningar kompletterade med de nämnda
bestämningsmetoderna. Stationen var uppdelad i två
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
