Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 41 - Svensk textilindustri, av Ivar Lindquist - Skidspår och skidbackar av plast - Curium-242 blir kärnbränsle - Österrikes atomstad - Aluminium, resistent mot väteperoxid - Ett blankt, duktilt aluminiumskikt på koppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den är obetydligt mindre än exporten av
tidningspapper och inte obetydligt större än
exporten av kullager.
Framtidsutsikter
Som jag tidigare har framhållit, är den
svenska textilindustrins stora problem de
kostnadsskillnader, som föreligger mellan den och de
länders, som den skall konkurrera med. I en
gemensam marknad, om det verkligen blir en
fri marknad (med fri marknad menar jag fria
kapitalrörelser och fri arbetsmarknad),
kommer kostnadsläget i de olika länderna att
jämnas ut. När så har skett finns inte längre något
textilproblem. Övergångstiden till en fri
marknad kan emellertid komma att bli besvärlig,
framför allt därför att textilindustrins
utgångsläge på grund av den tullpolitik, som har förts,
blir ogynnsammare än andra länders.
De flesta länderna går in i den gemensamma
marknaden med tullar, som är ungefär 50 %
högre än Sveriges, och det kommer att dröja
halva den förutsedda övergångstiden, innan de
övriga länderna är nere på den tullnivå, som
vi startar ifrån. När man i alla andra länder
inför den gemensamma marknaden har
försökt skaffa sin industri ett så gott utgångsläge
som möjligt, har vi här i landet, när det gäller
textilindustrin, gått den rakt motsatta vägen.
Vi har lagt mera ideella än praktiskt
affärsmässiga synpunkter på tullfrågan.
Det finns emellertid även flera positiva drag
i bilden. Den ökande konsumtionen är en
mycket positiv faktor. En annan positiv företeelse
är distributionsutvecklingen. Den textila
varu-distributionen har genom de stora
affärskedjornas enastående frammarsch under det
senaste årtiondet revolutionerats. Deras andel av
den textila distributionen ökar kraftigt år från
år. Den bärande tanken i denna
distributionsform är att göra avståndet från fabriksporten
.till butiksdisken så kort som möjligt och att
åstadkomma en väsentligt större
omsättningshastighet än som varit fallet i de traditionella
distributionsformerna.
Denna politik kräver en mycket utvecklad
service från leverantörernas sida och denna
service har den inhemska textilindustrin
lättare att åstadkomma än den utländska. Detta
är en föga observerad men ytterst betydelsefull
och positiv faktor för svensk textilindustri. En
undersökning som den gjort har visat, att i de
länder, som har en liknande
distributionsutveckling som vårt land, distribuerar
affärskedjorna nästan uteslutande inhemska varor.
Slutord
Innan jag avslutar denna redogörelse för
svensk textilindustri och dess problem, vill jag
begagna tillfället att tillrättalägga ytterligare
en annan mycket utbredd vanföreställning om
denna industri. Man hör ofta och ser ofta i
tidningarna, att textilindustrin i en gemensam
marknad skulle vara den industri, som råkar
1124 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 41
sämst ut. Man säger också i samband med
detta, att textilindustrin skulle ha den minsta
motståndskraften.
Det är mot det sistnämnda av dessa
uttalanden, som jag vill inlägga en mycket bestämd
gensaga.
Det är visserligen sant, att många textilföretag
under de rådande konkurrensförhållandena
fått skatta åt förgängelsen. Detta har väckt stor
uppmärksamhet och man har förvånat sig över
att en industri kan ha svårigheter, samtidigt
som affärslivet i övrigt har levt under en
deciderad högkonjunktur. Den uppmärksamhet,
som detta har väckt, har undanskymt det
obestridliga faktum, att den alldeles övervägande
delen av textilindustrin finns kvar och att av
de överlevande företagen har den alldeles
övervägande delen kunnat bevara sin ekonomiska
ställning intakt.
Det finns också många exempel på
textilföretag, som under de senaste 10 åren trots allt
kunnat förbättra sin ekonomiska status. Dessa
exempel talar man inte så ofta om, fastän de
kanske är lika många som exemplen på
nedlagda företag. En industri, som under en så
lång följd av år varit utsatt för en mördande
konkurrens och ändå till så väsentlig del finns
kvar, har väl om någon visat, att den har
motståndskraft. Detta vet vi inom textilindustrin,
men vad vi inte vet är, hur andra industrier
skulle ha klarat sig i en motsvarande
konkurrenssituation. Det är fortfarande en öppen
fråga.
Skidspår och skidbackar av plast har byggts i
Östtyskland och Tjeckoslovakien för träning utan
snö. Ett 800 m långt skidspår har gjorts av två
parallella kryssfanerrännor belagda med plattor av
ABS-plast (akrylnitril-butadien-styren). Backarna har
klätts med taktegellagda PVC-plattor på ett underlag
av sågspån. ABS-plattorna smörjs med en
oljeblandning och polyvinylkloriden med vatten.
Curium-242 blir kärnbränsle i en amerikansk
experimentreaktor för direkt generering av elkraft.
Curium skall framställas genom neutronbestrålning
av americium-241. Den största svårigheten lär vara
att framställa detta med minst 99 % renhetsgrad.
Det första bränsleelementet av kapslat curium
väntas bli tillverkat våren 1961.
Österrikes atomstad i Siebersdorf utanför Wien,
som även inrymmer International Atomic Energy
Agency’s atomenergilaboratorium (Tekn. T. 1959
s. 895), har bl.a. Europas enligt uppgift modernaste
försöksreaktor för 5—12 MW värme. I detta
forskningscentrum, som är inrymt i 16 byggnader,
kommer över 200 personer att arbeta.
Aluminium, resistent mot väteperoxid, kan
man erhålla genom att oxidera metallytan med 25—
75 % salpetersyra och täta det erhållna oxidskiktet
genom behandling med vatten vid över 80°C.
Ett blankt, duktilt aluminiumskikt på koppar,
upp till 0,12 mm tjockt, kan erhållas genom termisk
sönderdelning av triisobutylaluminium på en
rengjord, het kopparyta i en värmekammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
