Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidräkning - Fundamentala tidsperioder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDRÄKNING. FUNDAMENTALA TIDSPERIODER.
11
om natten, men denna båges storlek ändras från dag till dag, allteftersom solen höjer sig
eller sänker sig i förhållande till himmelsekvatorn.
Låt oss utgå ifrån den tidpunkt då solen just befinner sig i en av de bägge punkter,
vilka utgöra korsningen mellan solens bana och himlens ekvator. Eftersom solen då
befinner sig på själva ekvatorn, och denna av horisonten delas mitt itu, måste solen
under dagens lopp synas beskriva en båge, som just sammanfaller med den över
horisonten befintliga hälften av himmelsekvatorn; den andra hälften följer solen under
natten, och följaktligen måste dag och natt vara lika långa.
Olikheten mellan dag och natt är således utjämnad, när solen
befinner sig i endera av de bägge skärningspunkterna mellan
himmelsekvatorn och ekliptikan, vilka på grund härav benämnas
dagjäm-ningspunkter. I den ena, vår dagjamning spunkten, befinner sig solen omkring den 21
mars, i den andra, höstdagjämnings punkten, omkring den 23 september.
Eftersom solen vid dagjämningen befinner sig på himmelsekvatorn, ligger det i
sakens natur, att om en armilla har en mot världsaxeln vinkelrätt
ställd ekvatorring, måste denna vid dagjämning kasta skugga
på sig själv, så att dagjämningen med rätt stor noggrannhet kan bestämmas med
hjälp därav. Detta kan var och en iakttaga på ett vanligt trädgårdssolur, vars
med timindelning försedda ring skuggar sig själv i medio av mars och september.
Tänka vi oss solen uti sitt långsamma framkrypande bland stjärnorna vara på väg
att höja sig över ekvatorn, så kommer den båge, som solen under de följande dagarna
synes beskriva, att bli större och större, dagarna bli längre och nätterna kortare, solen
har passerat vårdagjämningspunkten. När solen gått runt ett kvarts varv i djurkretsen,
har den uppnått den punkt i ekliptikan, som ovanför ekvatorn har största avståndet från
densamma. Den båge, solen nu om dagen synes beskriva, är betydligt längre än den
som svarar mot solens nattliga rörelse under horisonten,1 dagen är som längst och
natten som kortast, det är midsommar.
Under dagjämningen överkorsas ekvatorn av ekliptikan ganska snett, så att solen
dag från dag märkbart höjer sig över ekvatorn och ändringen i dagarnas längd
följaktligen också blir rätt märkbar. Vid midsommartid, då solen befinner sig vid toppen av
sin bana, flyttar den sig nästan parallellt med ekvatorn; från dag till dag blir ändringen
i dagarnas längd följaktligen högst obetydlig, solen synes från dag till dag vara i
stille-stånd. Därför benämnes översta punkten av ekliptikan sommarsolståndet, och denna term
begagnas även för den tidpunkt, då detta inträffar.
Vid sommarsolståndet är solen belägen i Kräftans stjärnbild, och stjärnbilden, som
ingalunda liknar någon kräfta, har väl snarare fått detta namn med symbolisk
hänsyftning på solens tillbakagående rörelse, liksom Vågen troligen fått sitt namn med hänsyn till
den balans, som förefinnes mellan dag och natt vid höstdagjämningen. Den cirkel, som
solen under sommarsolståndet beskriver på himlavalvet, benämnes Kräftans
vändkrets; ovanför denna kan solen aldrig komma. Sedan solen passerat sommarsolståndet,
sänker den sig nämligen åter i förhållande till himmelsekvatorn; dagarna bli åter kortare.
Efter ytterligare ett kvarts varv korsas ekvatorn uti höstdagjämningspunkten,då olikheten
mellan dag och natt åter utjämnas; därefter sänker sig solen under ekvatorn, dagen blir
kortare än natten. Vid midvinter når solen ekliptikans lägsta punkt, vintersolståndet
i Stenbockens stjärnbild. Juldagen, vinterns kortaste dag, beskriver solen Stenbockens
1-I polartrakterna sänker sig icke solenpinder horisonten ntan lyser även vid midnatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
