Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidräkning - Kalenderproblem - Astrologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDRÄKNING. ASTROLOGIEN.
21
variera med ända till 35 dagar. Men en ändå mer radikal reform har föreslagits: man
skulle kunna ordna det så, att varje månadsdatum motsvarade en bestämd veckodag
genom att i likhet med forntidens egyptier låta helgdagarna vara utan datum.
Därigenom skulle påsk och pingst kunna fastlåsas till en fullt bestämd årsdag, och varje
människa skulle bokstavligen kunna hela almanackan på sina fem fingrar. I hemmet och
skolan, vid ämbetsverk och högskolor kunde arbetsordningen en gång för alla fastslås,
affärsmannens betalningsterminer, allt skulle göras oberoende av veckodagarnas
vandring bland månadens daton.
Nationernas Förbund har haft frågan under behandling, men härvid ha naturligtvis
en mängd förslag och motförslag sett dagens ljus, framför allt rörande månadernas längd
och därav härrörande inflytande på veckodagarnas datering. Mången ställer sig
avvisande mot tanken att månadens datumnummer skulle få fixerade veckodagar (så att
exempelvis den första alltid inträffar på en måndag). Genom dagarnas vandring i
förhållande till datumtalen är det bl. a. för den historiska forskningen lättare att fixera
dithörande årtalsuppgifter, än om alla års- och månadsindelningar vore stereotypt lika.
Tillmötesgår man dylika krav, kan man emellertid på ett otal olika sätt konstruera en
almanacka; de olika nationerna ha också framställt en del olika förslag, varigenom det
blivit svårt att uppnå enighet.
Reformen har också för vetenskapen en synnerligen betydelsefull olägenhet.
Människorna, vilka åtminstone i Sverige och en del andra länder år från år betala en tribut till
vetenskapen genom att med förväntansfull nyfikenhet vart år köpa nya almanackor,
skulle icke vara hågade att för en sådan utomordentlig förenkling av det kyrkliga och
borgerliga livet till naturvetenskapsmännen visa sin erkänsla genom att i direkt
beskattning betala vad almanackorna indirekt inbringa. Reformen torde därför låta
vänta på sig, så mycket mer som den fordrar en uppslutning av alla kulturstater kring
en gemensam strävan.
Astrologien.
Förmörkelser. Nära förknippad med almanacksproblemen är frågan om
förmörkelsernas inträffande. I vår tid, då den civiliserade människan icke står skräckslagen inför en
solförmörkelse och än mindre inför en månförmörkelse, kunna dessa företeelser visserligen
icke utnyttjas till stärkandet av någons makt, men de sysselsätta icke dess mindre
människans fantasi. Flera dagar i förväg bruka tidningarna göra människorna
uppmärksamma på en eventuell solförmörkelses inträffande, och i de flesta länders almanackor
finnes händelsen även angiven. Vetenskapliga expeditioner utrustas för studiet såväl
av solens natur som av fundamentala frågor i samband med ljusets natur.
Människorna i vår tid äro således väl förberedda på den kommande tilldragelsen, som
därigenom för lekmannen numera blott får ett kuriositetsintresse.
Men förr i världen stod saken helt annorlunda. När ingen varskodde om att dagen
plötsligen skulle avbrytas och ersättas av djupaste natt, grepos människorna av skräck.
Det kunde till och med hända att en fruktansvärd krigisk drabbning plötsligen omgavs
av djupaste mörker och måste avbrytas, så hände exempelvis en gång vid en strid mellan
mederna och lydierna. Eftersom man vet att den grekiske filosofen Thales (se sid. 74)
lär förutspått denna solförmörkelse, har man i vår tid ägt en ungefärlig hållpunkt för
beräkning av dagen för detta inträffande; den astronomiska beräkningen har givit vid
handen, att denna historiska tilldragelse ägde rum den 28 maj 585 f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
