Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidräkning - Astrologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TIDEN.
Fig. 7. Babyloniskt tempelobservatorium.
Rekonstrue-),j rad. bild.
Att kunna förutspå en förmörkelses inträffande måste därför bland forntidens
kulturfolk varit en maktfaktor av allra största betydelse. Därom kan man även bilda sig
en föreställning ur berättelsen om Columbus, som vid ett kritiskt tillfälle skulle begagnat
sig av vetskapen om en kommande månförmörkelse och genom hotelse om mångudens
vrede tvang de amerikanska infödingarna till fullständig underkastelse. Sedan
förmörkelsernas och stjärnfallens rätta natur avslöjats för människorna, synas de på
naturfenomenen grundade underverken också fullständigt hava upphört att visa människorna
vägen till ett bättre leverne.
I Kaldéen, landet mellan Eufrat och Tigris, där man på goda grunder kan anse att
den västerländska kulturens vagga stått, hade prästerna genom trägna astronomiska
iakttagelser vunnit kunskaper av största
betydelse vid förmörkelsers
förutsägelse. Vi ha redan gjort bekantskap med
några av deras forskningsresultat.
Märkligast av allt var dock den nyckel
de funnit till förmörkelsernas stora
gåta, saroscykeln, en period om 6 585
x/3 dag, inom vilken mån- och delvis
även solförmörkelserna återkomma
med identiskt samma gruppering i
tiden. Med hjälp av denna cykel
kunde de babyloniska prästerna icke
blott på timmen förutberäkna en
månförmörkelse, utan de kunde också
ange det område av månen, som skulle
skymmas undan, ifall förmörkelsen ej
blev total utan partiell. Det var denna
nyckel, som Thales genom egyptiernas
förmedling kommit i besittning av, och
de babyloniska astronomerna tyckas
således ej hållit sin upptäckt hemlig.
Österlandets vise män. De kaldeiska astronomernas maktställning var redan på
Thales’ tid i utomordentligt hög grad betryggad. Religionen, vilken i en ädel
utformning genomsyrade babyloniernas offentliga och enskilda liv, stod i direkt
anslutning till astronomien. De till spiral- eller trappstegformiga pyramider staplade templen
utgjorde förträffliga astronomiska observatorier, vilka genom sina imposanta dimensioner
gjorde starkt intryck på grannfolken, inte minst på judarna, som i dem sågo ett hot mot
den högste guden. Tack vare den ekonomiskt gynnade ställning astronomien som
statsinstitution intog i babyloniernas och sedermera även i assyrernas rike, nådde denna
vetenskap en utomordentlig utveckling, och nyare forskningar ha givit vid handen, att de
vetenskapliga resultaten överträffade flera av den alexandrinska skolans vackraste
prestationer (jfr sid. 115).
Framför allt nedlade babylonierna stor omsorg på den noggranna bestämningen av
solens, månens och planeternas rörelser, och det tycks, som om de mera nyktert lagda
bland de babyloniska astronomerna härvid sökt komma fram till bestämda perioder
även för dessa rörelser (rörande solens period, året, se närmare sid. 116). Därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
