Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidräkning - Astrologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TIDEN-
ICHNOGRAPHIA STELLÆBVRGI.
tävlade furstarna, liksom fordom österlandets despoter, om att vid sina hov knyta de
mest bemärkta astrologerna.
Tack vare en dylik furstegunst byggdes åt Tyko Brahe (1546—1601) det berömda
astronomiska observatoriet Vranienborg på Hven, där systematisk vetenskaplig
iakttagelse för första gången i Europa började bedrivas på ett sätt jämförbart med de
asiatiska och afrikanska
folkens tidigare insatser.
Tyko Brahe, vilken
mer än någon genom
trägna och mästerligt
genomförda observationer bidrog
till att ge mänskligheten
en klar uppfattning av de
astronomiska företeelserna,
var själv fången av tron
på astrologiens rent
vetenskapliga karaktär, och själv
ställde han ofta horoskop.
I ett märkligt tal, hållet
uti Köpenhamns
universitet år 1574, utvecklar han
på ett vältaligt sätt st
järntydningens fundamentala
idéer och de analogislut,
på vilka de grundats. Vid
behandlingen av
astrologiens teologiska
konsekvenser visar han sig dessutom
i mångt och mycket
betydligt mer fördomsfri än
sin samtid. Helt bunden
av stjärnorna var icke
människans öde men »stor
är glädjen och nyttan av
att på förhand någorlunda
känna människornas olika
anlag och de omslag, som man kan vänta både med hänsyn till hälsan och andra
sådana livets förhållanden, som äro underkastade förändring. Sådant medför att var och
en kan vidtaga sina mått och steg innan det, som är bestämt, intjäffar. Är det
lycka, som varslas oss, kunna vi lättare utnyttja den. Är det olycka, kunna vi taga oss i
akt och med anspänd möda undgå den.» — »Astrologerna binda icke människans vilja
till stjärnorna, utan medgiva, att det finns något i människan, som är upphöjt över
stjärnorna, och i kraft härav kan hon övervinna stjärnornas olycksbringande inklinationer,
därest hon vill leva efter den sanna övervärldsliga människan.»
Vid universiteten i Padua och Bologna voro inrättade professurer i st järntydning.
I Wittenberg höll Philipp Melanchton, Luthers geniale vän och främste medarbetare,
föreläsningar över st järntydningen, vilka gjorde sådan lycka, att de kunde givas ut i tryck i
Fig. 8. Tyko Brahes observatorium på Hven. Efter Tyko Brahe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
