- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
74

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Spekulativ rumsuppfattning - Praktiska mätningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

RUMMET.

allt större användning, så att från och med 400-talet f. Kr. skrifter blivit bevarade till
vår tid.

På femhundratalet är det också som det första kända resultatet av ett andligt utbyte
mellan de bägge folken kom till stånd, i det att Thales då inledde den rad av
vetenskapliga studieresor, som sedan blevo så på modet i Grekland. Thales var född (omkring år
640 f. Kr., död år 548 f. Kr.) i den rika joniska handelsstaden Miletos på Mindre Asiens
västkust. Han tycks egentligen hava varit affärsman, men efter en vistelse i Egypten,
där han av prästerna i Memfis och Tebe invigdes i deras hemliga kunskaper, ägnade
han sitt liv åt vetenskapen. Sina lärares beundran lär Thales väckt genom att mäta en
pvramids höjd ur längden på dess skugga, den första indirekta längdmätning historien
förmäler. Härvid tillämpade Thales de insikter om proportionernas bibehållande han
inhämtat, och troligen förfor han så, att han inväntade den tid på dagen, då skuggan av
en lodrät käpp är lika lång som käppen själv. Vid denna tidpunkt måste varje lodrätt
föremål vara lika långt
som sin skugga, ty då
bilda alla föremåls
höjd-linje med marken och
solstrålarna likvinkliga
och således likformiga
trianglar. Att Thales
var fullt medveten om
denna likformighet
framgår därav, att han
även lär kunnat
bestämma avståndet från
stranden och ut till ett
avlägset fartyg. Vi skola
undersöka, hur en sådan
indirekt
avståndsmät-ning kan utföras.

Enklast låter sig en dylik avståndsmätning utföras från en byggnad, vars höjd över
marken man känner. En observatör behöver så blott syfta in fartyget mot den vågräta
kanten av ett bröstvärn eller mot en spegel (fig. 51 A) eller dylikt samt mäta ögats
höjd över och vågräta avstånd från spegeln för att sedan kunna bestämma fartygets
avstånd. Vi se nämligen av fig. 51, att ögat D är placerat i ena spetsen till två
likformiga trianglar; fartygets vågräta avstånd CG från spegeln måste uppenbarligen
vara lika många gånger större än spegelns höjd som ögats vågräta avstånd DA från
spegeln är större än ögats lodräta avstånd under densamma.

I vår tid, då man konsekvent använder trigonometriska tabeller (se sid. 56) till
alla slags indirekta längd- och vinkelmätningar, kan det vara nog att känna den vinkel,
v, som synlinjen till fartyget bildar med lodlinjen, ävensom ögats höjd, h, över vattnet.
Då erhålles fartygets avstånd x helt enkelt genom att höjden multipliceras med vinkelns
tangentmått (se sid. 55), x = h tg v, och med hjälp av en tabell över vinklars tangent
uträknas avståndet omedelbart. En dylik avståndsmätning användes i våra dagar
av sjöfarande, när de vilja bestämma sitt avstånd från en inom synhåll befintlig
känd fyr. Med vinkelmätningsinstrument bestämmer man vinkeln v mellan de bägge
siktstrålar, som gå till fyrtornets topp och till vattenytan intill fyren. Från sjökortet

Fig. 51. Indirekt avståndsmätning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free