Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METRISK RUMSUPPFATTNING.
97
RUMSUPPFATTNINGEN GRUNDAD PÅ MÄTNINGAR.
Vi ha redan tidigare sett, hurusom Egyptens och Babyloniens urgamla kulturer
under sjätte århundradet före vår tidräknings begynnelse genom särskilda
omständigheter kommo att befrukta det grekiska folkets andliga liv. Vi ha sett, hurusom nästan
varje grek, vilken bidragit till att höja sitt lands odling, fördjupat sina kunskaper under
de egyptiska prästernas ledning. Så kom det sig, att grekernas rika, spekulativa
tankeläggning gavs ett faktiskt underlag, på vilket de, ehuru det direkta naturstudiet synes
varit dem ganska främmande, icke desto mindre kunde bygga upp högst märkliga
naturvetenskapliga teorier. Den sorgfälliga naturiakttagelsen riktades därvid icke med något
rön av större betydelse, och några noggranna mätningar synas heller icke blivit utförda
på grekisk mark, men i talens och de geometriska formernas abstrakta värld lyckades
de skaffa säkra hållpunkter för det naturvetenskapliga tänkandet.
Sedan macedonierna underkuvat Grekland och Alexander den store från
Medelhavet till främre Indien skapat ett nytt världsvälde, där grekiskt språk och grekisk
odling blevo dominerande, börjar emellertid ett nytt skede i denna odlings historia. Men
det är icke längre i Europa, som detta nya odlingsskede utspelas, utan i Egypten, i de
trakter där mätningens konst sedan årtusenden bedrivits och varifrån den grekiska
odlingen hämtat sina första naturvetenskapliga impulser. Alexandria, den stad den unge
macedoniske världserövraren anlagt vid Nildeltat, blev mötesplatsen för Orientens och
Levantens folk, ty över den staden leddes så småningom världshandeln, som tidigare gått
över Babylon, och där samlades också så småningom allt vad världen ägde ypperst av
bildning. En särskild lockelse som bildningsstad fick Alexandria även därigenom, att
ptoleméerna, vilka, sedan Alexander dött och hans rike delats, blivit herrar över Egypten,
gjorde allt för att främja konst och vetenskaper. Främst av allt lockade det stora
biblioteket, vilket, när det var som störst, omfattade 700 000 band och rullar.1
Ptolemaios I Soter, vilken 305 f. Kr. lät kröna sig till konung över Egypten, var
den som med hjälp av sin framstående rådgivare Demetrios från Falercus lade första
grunden till det alexandrinska biblioteket och som genom inkallandet av samtidens
främsta vetenskapsmän blev ett föredöme för sina efterföljare på tronen. Det största
vetenskapliga namnet från denna tid är Euklides, vars geometriska verk vi redan
avhandlat. Huruvida Euklides till börden var en egyptier, grek eller syrier vet man ej,
ty om hans närmare levnadsomständigheter ha inga underrättelser blivit bevarade från
hans samtid. Arabiska skriftställare från senare tider ange Tyros i Syrien som hans
födelsestad- medan andra gamla skrifter dels utpeka staden Gela på Sicilien och dels
själva Alexandria.
Samtida med Euklides voro Alexandrias första astronomer Aristillos och
Timo-CHARis, vilka genom observationer av läget hos djurkretsens förnämsta stjärnor
förberedde den epokgörande upptäckten av vårdagjämningspunktens förflyttning (se
sid. 114).
Sin verkliga storhetstid gick den alexandrinska skolan först tillmötes under
Ptolemaios II Filadeleos (regeringstid 285—246 f. Kr.), vilken gav det alexandrinska
forsk
1 Nationalbiblioteket i Paris, som nu är världens största, äger blott 102 000 handskrifter, de
flesta från medeltiden, och ungefär 2 600 000 tryckta böcker. Kungliga biblioteket i Stockholm äger
icke mer än sammanlagt cirka 150 000 band och småskrifter.
7—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
