Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar - Äldsta uppmätningar av världsrummet - Hipparkos fördjupar uppfattningen om världsrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METRISK RUMSUPPFATTNING. HIPPARKOS OM VÄRLDSRUMMET.
109
betydelse han själv och hans samtida tilläde denna märkliga sats framgår bäst därav, att
staden Syrakusa till minne av Arkimedes lät prägla mynt med en av en cylinder
omskriven sfär, och samma figur inristades även på hans gravsten. Vill man i siffror värdera,
sfärens volym har man att iakttaga, att den omskrivna cylindern har en höjd, som är två
gånger sfärens radie r, och en basyta, som är n r2, så att volymen blir 2 it r3- Tager
man | härav erhålles, att en sjärs volym är rz. Även sfärens buktiga yta beräknade
Arkimedes, och han lyckades visa, att sfärens buktiga yta är fyra gånger så stor som ytan
av sfärens tvärsnitt. Andra märkliga satser om rymd- och ytmått härröra från
Arkimedes, men vi nöja oss med att till slut endast omnämna, att även ellipsens areal av
honom beräknats och visats förhålla sig till halvaxlarnas produkt som cirkelns omkrets
till dess diameter, så att om a och b äro längderna av ellipsens halvaxlar, så är ellipsens
areal rc ab.
HlPPARKOS FÖRDJUPAR UPPFATTNINGEN OM VÄRLDSRUMMET.
Hipparkos upptäcker precisiousrörelsen. Samtidigt med att romarnas
medelhavs-välde alltmer befästades genom de puniska krigen, började ptoleméernas egyptiska
välde att gå sin undergång till mötes. Redan under Ptolemaios Filopator började
dekadanstecken att visa sig, och efter dennes död 204 f. Kr. tager förfallet ganska ohöljda
former. Det romerska inflytandet fick mer och mer insteg i landet och med detta
inflytande följde även ringaktningen för naturvetenskaperna. Alexandria var icke längre
medelpunkten för en av furstar gynnad vetenskaplig kulturs strävanden, utan mord
och blodbad började snarare känneteckna de mera påtagliga insatser man från
furstarnas sida kunde vänta sig. Av Alexander den stores väldiga rike återstod knappast
någon del med tillräcklig livskraft att hålla sig uppe gentemot romarna.
Ett lysande undantag utgjorde dock den Ella ön Rhodos, vilken efter Alexanders
död hastigt avskuddat det macedoniska oket. Under 300-talets oroliga tider hade ön
lyckats bibehålla sin neutralitet, och under 200-talet nådde dess välstånd sin högsta
blomstring. Dess flotta dominerade östra delen av Medelhavet och dess sjörätt vann
internationellt erkännande och upptogs även av romarna i deras lagsamling. Med romarna
stodo rhodierna för övrigt på god fot och gynnades med utvidgade besittningar på Mindre
Asiens fastland, men de bibehöllo en stor andlig självständighet, därom vittnar deras
vetenskap och konst.
Till Rhodos’ namn har knutits namnet på en av astronomiens märkligaste män, den
store Hipparkos, vilken, om ock med någon överdrift, ofta räknas som den moderna
astronomiens fader. Hipparkos föddes omkring år 190 uti Nicæa, huvudstaden uti det
vid Svarta havets sydkust belägna konungariket Bitynien, och han dog 125 på Rhodos.
Om hans levnad vet man ej mycket; man vet, att han huvudsakligen var verksam på
Rhodos, och att han troligen studerat i Alexandria •— om hans verk vet man däremot så
mycket mer, tack vare senare tiders vittnesbörd. Trehundra år efter Hipparkos visar
nämligen den alexandrinska astronomien en Eka märklig som kortvarig uppblomstring,
varvid den berömde astronomen Ptolemaios sammanfattar de flesta av Hipparkos’ rön
uti sitt stora verk Megale syntaxis, av araberna benämnt Almagest, och det är tack
vare detta till eftervärlden bevarade verk man har en ganska ingående kännedom om
Hipparkos’ verksamhet, trots att Hipparkos’ egna skrifter fuUständigt gått förlorade,
med undantag av hans kommentar till Arates.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
