Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Rumsuppfattningen grundad på mätningar - Hipparkos fördjupar uppfattningen om världsrummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METRISK RUMSUPPFATTNING. HIPPARKOS OM VÄRLDSRUMMET.
115
Hipparkos kommit till det resultatet, att våren omfattar 941 dagar och sommaren 92
medan hösten och vintern endast omfatta resp. 88| och 90
Redan före Hipparkos hade alexandrinerna sig detta faktum bekant, det framgår
med största tydlighet av en i Louvremuseet i Paris förvarad papyrus skriven i Egypten
av Leptine troligen redan 193 och säkert före 165 f. Kr., således minst en generation
före Hipparkos. De sista raderna i denna papyrus ha följande utseende:
>55. Enligt: Eudoxus Demokritos Euctemon Kallippos
Från sommarsolstånd till höstdagjämning . [91] [91] 90 92
Från höstdagjämning till vintersolstånd . . 92 91 90 89
Från vintersolstånd till vårdagjämning . . 91 91 92 90
Från vårdagjämning till sommarsolstånd . j 91 | 92 93 , 94
56. Tillägnad konungarna, Undervisning om himmelen av Leptine.
Arbeten, oh människor, för att aldrig mer arbeta.
Sarapis’ orakel.
Hermes’ orakel. >
Skriften är något otydlig på översta raden, men det är uppenbart, att de inom
parentes utfyllda luckorna icke medge annan möjlighet, om de skola svara mot ett år på
365 dagar. De två första kolumnerna svara icke mot någon omsorgsfull observation.
Eftersom 365 icke går att jämnt dela med 4 utan ger 1 till rest, måste man nämligen låta någon
av årstiderna vara en dag längre än de andra. Att Eudoxus lät hösten, som faktiskt
är den kortaste av årstiderna, få denna dag mer än de andra visar honom icke som någon
skarp iakttagare. Demokritos (se sid. 178) torde väl mera genom tur än skicklighet
kommit till ett bättre val. De uppgifter, som tillskrivas Euctemon (omkring 430 f. Kr.),
vittna däremot om att denne Metons samtida gjort verkliga iakttagelser. Av Almagest
vet man också, att Euctemon gjort observationer av sommar- och vintersolståndet,
fastän dessa observationer allt annat än berömmas av Ptolemaios. På ett betydligt
högre plan stå Kallippos’ värden.
Huruvida Kallippos stått helt främmande för babyloniernas observationer är ej
gott att säga; han levde ju under Alexander den stores tid, då kommunikationen mellan
den grekiska och mesopotamiska odlingen var särskilt livlig. Faktum är, att babylonierna
gjort iakttagelser, som tilläto en noggrann bestämning av årstiderna. Enligt nutida
undersökningar skulle babylonierna ägt kännedom om de värden, som i följande tablå
sammanställts med Kallippos’ och Hipparkos’ värden. Till dessa värden ha för
jämförelses skull fogats de enligt moderna forskningar riktiga värdena.
Årstidernas längd i dagar.
Moderna värden. Babyloniska värden (enl. Kugler). Hipparkos’ värden. Kallippos’ värden.
Vår 94.0437 94.4982 94.5000 94
Sommar 92.3052 92.7263 92.5000 92
Höst . . . , 88.6186 88.5918 88.1250 89
Vinter 90.2818 89.4449 90.1250 90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
