Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Grunden lägges till den moderna kemiska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 MATERIAN.
hypotes om ett ämne, som har förmågan att minska kroppars vikt, och Stahls hypotes
har fått dela alla andra fallna gudars öde — att hånas. Det tyckes vara enda sättet att
bryta med det förgångna. Rent objektivt sett är Stahls hypotes inte mer oriktig än senare
som riktiga betecknade hypoteser; man skulle mycket väl med en ren omredigering —
genom att säga »brist på så och så mycket flogiston» i stället för »tillgång på så och så
mycket syre» — kunna genomföra hela den moderna kemiens framställningssätt med
hjälp av hypotesen om flogiston — men det bleve i många punkter väsentligt krångligare.
Det finns enklare hypoteser än flogistonhypotesen, och därför ha de segrat och lämnat
flogiston kvar i hypotesernas skräpkammare.
Det är betydligt enklare, om också icke riktigare, att man kommer överens om att
betrakta alla ämnen såsom tunga i stället för att draga en gräns mellan lätta och tunga
ämnen. Det hela gäller i själva verket fastställandet av en nollpunkt för tyngden,
liksom man för alla mätbara storheter (t. ex. temperatur) tvingas införa en nollpunkt.
Att Stahls hypotes om ett eldämne av 1700-talets kemister omfattades med sådan
entusiasm hade sina starka och djupt liggande skäl. Först och främst var det eldens
dominerande betydelse för de kemiska processerna, och därnäst var det människans
benägenhet att knyta allt skeende till materiella bärare, så att begreppet materia fick en
mer vidgad betydelse än den som senare tiders vetenskap inlagt i detta begrepp. Redan
dessa bägge skäl voro för många nog att hylla åsikten om ett eldämne. För den mera
fordrande tillkom emellertid en hel mängd fakta, som förut varit omöjliga att se i ett
enda sammanhang, men som från denna hypotetiska ståndpunkt ordnade sig till en
sammanhängande helhetsbild.
Många framstående kemister kommo därför att under 1700-talet livligt omfatta
flogistonhypotesen, utan att man därför har rätt att anse, att deras storhet tagit skada
därav. Ja, under 1800-talet, då man, särskilt i Tyskland, som bäst hånade flogisterna,
föll man på andra naturvetenskapliga områden icke desto mindre för frestelsen att begagna
sig av materia med högst besynnerliga »materiella» egenskaper för att komma ifrån det
töcken, som omgav vissa fenomen. Sålunda uppfattade man elektricitet, magnetism,
värme och ljus som ovägbara ämnen, imponderabilia (av lat. in, nekande förstavelse, och
pondus, vikt), utan att det ringaste generas av att man därmed gav sig in i det
okontroller-baras värld.
Den moderna kemiens genombrott. Under senare hälften av 1700-talet började
man emellertid inse, att metallernas förkalkning (oxidation) kunde tänkas ske på två
fullkomligt motsatta sätt, antingen på så sätt att metallen avgiver något (flogiston
enligt Stahls hypotes) och sålunda ger upphov till metallkalk, eller ock att metallen
upptager något (luft enligt fransmannen Reys hypotes) och genom detta tillskott
förvandlas till metallkalken. Den framstående skotske kemisten Black (1728—1799),
verksam som professor i Glasgow och Edinburgh, ansåg sig ha starka skäl att ansluta
sig till den förra åsikten, och härvid leddes han av sina epokgörande undersökningar
över kolsyran och dess föreningar med alkalier och jordarter. Genom Priestleys och
Scheeles upptäckt av syrgasen och Lavoisiers skarpsinniga arbeten omvändes han
emellertid till den senare åsikten, vilken med kraft hävdades av Lavoisier och dennes
medhjälpare (jfr sid. 277). Vid en metalls oxidation sker en förening
mellan metallen och syre; vid reduktion borttages syret, och
metallen återvinnes.
Priestley, en excentrisk och högst genial engelsman (född 1733 i Fieldhead nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
