Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Grunden lägges till den moderna kemiska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS FÖRVANDLINGAR. DEN MODERNA KEMISKA VETENSKAPEN. 197
och saltsyra). Ur frukter drev han ut vinsyra, citronsyra, äppelsyra, sockersyra och
oxalsyra på så sätt, att han först framställde deras bly- och kalksalter och sedan drev ut den
rena syran med svavelsyra. Genom att sätta salpetersyra till mjölksocker upptäckte han
slemsyran, ur sur mjölk utvann han mjölksyran, ur njurstenar urinsyran och
cyanur-syran. För galläpplesyran och bensoesyran, vilka förut voro kända, förenklade han
framställningssättet. Ur det från inkokat och kolat blod med hjälp av pottaska och järn
erhållna blodlutsaltet fick han medelst behandling med svavelsyra fram den i
bittermandeln förekommande giftiga blåsyran, således en typisk förvandling av ett från djurriket
hämtat ämne till ett i växtriket förekommande sådant. Lika glänsande var hans
upptäckt av det ämne han kallade oljsocker och som numera benämnes glycerin. Detta ämne,
som numera är en viktig biprodukt vid stearinljusfabrikationen, erhöll Scheele genom
att sätta blyglete till vegetabiliska oljor. Glycerinen har spelat en viktig roll inom den
organiska kemiens utvecklingshistoria och har i våra dagar, förutom användning till
likörer, farmaceutiska preparat och boktryckeriändamål, en utomordentligt viktig
användning i form av nitroglycerin. Detta för den moderna sprängämnestekniken så
viktiga ämne framställes genom att en fin stråle glycerin får rinna ned i koncentrerad
salpetersyra, till vilken man satt koncentrerad svavelsyra för att borttaga uppkommande
vatten. Genom Immanuel Nobel och framför allt Alfred Nobel har tillverkningen av
nitroglycerin kunnat göras ofarlig. Sedan Alfred Nobel fann på att knåda in
nitroglycerin i ett lämpligt pulver till en degformig massa, dynamit, har sprängtekniken
fått ett idealiskt sprängämne. Även i de moderna röksvaga krutsorterna, ävenledes
uppfunna av Alfred Nobel, ingår nitroglycerinen som huvudbeståndsdel. Scheeles
upptäckt har således genom svenskt initiativ kommit att få de mest vittgående
konsekvenser.
Till den imponerande mängd av upptäckter, som vi här ovan sett härröra från Scheele,
kan ytterligare läggas en hel del. Sålunda uppfann Scheele en metod att ur ben framställa
fosfor, detta med svavlet besläktade ämne som hamburgerköpmannen Brand på
1670-talet framställt ur urin. Brand höll sin tillverkning hemlig, men hans landsman Johann
Kunckel (av Karl XI adlad till von Löwenstern och anställd som bergsråd) uppfann en
ny metod för dess framställning ur urin. Fosforn var på Scheeles tid högt värderad, 30
gr. kostade cirka 50 kr. Likaså fann Scheele, att det i Sverige förekommande
mineralet tungsten, av tyskar stundom kallat scheelit, innehöll en ny metall, volfram (schelium).
För den moderna glödlampsindustrien har denna metall fått en viktig användning, i det
de ytterst fina glödtrådarna tillverkas av denna metall. Likaså har volfram ävensom en
annan av Scheele upptäckt besläktad metall, molybden, kommit att spela en stor roll vid
tillverkning av de snabbsvarvstål, som fullständigt revolutionerat verkstadsindustrien,
sedan de på världsutställningen i Paris 1900 första gången exponerades av amerikanska
stålfirman Tavlor & White. Scheele har också äran av att ha utrett orsakerna till
järnets kallbräcka, denna »sjukdom» hos järnet, som yttrar sig däri, att smidesjärnet
får en onaturligt stor sprödhet särskilt vid låga temperaturer, då det lätt brister för slag
eller skakningar. Kallbräckan beror helt enkelt på inblandad fosfor, vilken disponerar
järnet till att vid avsvalningen få en grov kristallinisk struktur. Sedan denna
upptäckt gjorts, har det varit lätt att åtskilja olika järnmalmer i detta hänseende, och
Sveriges rika tillgång på fosforfria malmer har kommit att spela en stor roll i vårt
handelsutbyte med utlandet. Till slut vilja vi även omnämna, att Scheele uppfunnit den i vår
tid till fruktkonservering så mycket använda sterilisering smetod, som består i preparatens
upphettning uti slutna kärl. År 1782 angav Scheele nämligen denna metod för
konser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
