Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Grunden lägges till den moderna kemiska vetenskapen - Materian som vägbart ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
MATERIAN.
vering av ättika. Metoden synes dock icke varit helt okänd i äldsta tider; egypterna
voro ju bl. a. synnerligen framstående i konserverings- och balsameringskonsterna.
Analys på våta vägen. Det ligger i sakens natur, att Scheele aldrig skulle kunnat
göra så många märkliga upptäckter på den kemiska forskningens område, om han icke
varit väl förfaren i konsten att genom praktiska försök särskilja de olika ämnena och
deras egenskaper. Hade Scheele därför velat systematisera sina rika erfarenheter, borde
han kunnat skriva en vägledning i kemisk analys av utomordentlig betydelse. Så blev
emellertid icke fallet, utan i stället kom den mera teoretiskt lagde Bergman att utföra
detta arbete, säkerligen i många punkter vägledd av Scheeles stora erfarenhet.
Blås-rörsanalysen systematiserades av Bergman och utrustades med en synnerligen
överskådlig samling regler för de olika metallernas, oxidernas och salternas särskiljande.
Av ändå större betydelse blev dock den systematiska läggning Bergman gav åt
analysen på våta vägen, och som vi redan nämnt, har hans insats i detta avseende varit så
pass betydande, att Bergman räknas som grundläggaren av denna analysmetod. Redan hos
Boyle finner man ansatser till dylika analyser, och under årens lopp lämnade olika forskare
fler och fler bidrag. Boyle införde just benämningen analys för själva undersökningen
och reagens för de ämnen, som användas till hjälp vid särskiljandet. Med hjälp av papper,
på vilket genom intorkning eller neddoppning safter från violer, blåklint eller lackmus
fästats, kunde Boyle särskilja de kemiska föreningarnas tre huvudgrupper: baser, syror
och salter. Än i dag användes lackmuspapper till detta ändamål; av baser färgas det
blått och av syror rött, medan neutrala salter icke ändra färgen. För att särskilja de
olika beståndsdelarna använde Boyle sig av s. k. fällningar. Exempelvis kunde han
särskilja svavelsyrans salter, sulfater, genom att till deras vattenlösning sätta kalkvatten,
ty i blandning med sulfater bildas därvid alltid en ostlik, vit fällning. Likaså igenkände
han saltsyrans salter, s. k. Horider, genom tillsats av lapislösning, då ävenledes en vit
fällning uppstår. Järnsalter igenkände han genom att tillsätta en galläpple- eller
eklövs-tinktur, ty vid närvaro av järn bildas en svart färgning. Galläpplen och järnvitriol
utnyttjade han för övrigt just för tillverkning av vanligt svart bläck. Sådana metoder
var det som Bergman dels förbättrade genom att införa känsligare reagenser, exempelvis
barytvatten i stället för kalkvatten till fällning av sulfater, dels systematiserade, så att
man på snabbaste väg kom till ett bestämt avgörande mellan alla de olika slags ämnen,
varmed den dåtida kemisten arbetade.
MATERIAN SOM VÄGBART ÄMNE.
När människan började att driva handel med olika slags föremål, vare sig det var
födoämnen, förfärdigade alster eller råämnen till dylika alster, inställde sig så småningom
ett behov att till handelsvarorna knyta talföreställningar. Från att ha idkat ren
byteshandel övergick människan nämligen till att använda snäckor, guldsand och till slut
präglade mynt som mellanform för bytet, och på ett naturligt sätt tvangs hon då att i
tal, antalet myntenheter, värdera en vara. Så länge varan också lät sig räknas styckevis,
var metoden ganska enkel, men där detta ej var fallet, måste varans mängd på annat sätt
uppskattas. Vid tyger och liknande föremål kunde längdmått användas, det ha vi
tidigare närmare behandlat, liksom vi även sett betydelsen av ytmåttet för handeln med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
