Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som vägbart ämne - Precisionsvägning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
MATERIAN.
panna, varpå balansens egg vilar, liar sitt plan fullständigt horisontellt, så att rörelsen
kring denna egg blir jämn och säker. För detta ändamål förses våghuset med tre fotter,
varav två utgöras av höj- och sänkbara
skruvar (se fig. 148). Med hjälp av ett i
våghuset nedhängande lod sker
inställningen så, att lodet intager en föreskriven
ställning. Vanligen är lodet försett med
en skarp, nedåt riktad spets, och på
vågstativet finnes en annan uppåt riktad
spets, framför vilken lodspetsen skall stå
vid riktig inställning.
Redan under antiken uppfann man
en sinnrik anordning, med vilken man
undviker användningen av de minsta
standard vikterna. I Pompeji finnes en
våg med en dylik anordning, och i
arabiska böcker, bl. a. i Al Khazinis
berömda Vishetens våg, beskrives samma
anordning (fig. 149). Principiellt skulle
man kunna likna anordningen vid ett
besman; en liten lätt motvikt bestående
av en i hakform böjd platinatråd, s. k.
ryttare, rider på balansens överkant,
vilken utformats till en horisontell, graderad
skala. Oftast äger denna skala sin
noll
punkt mitt över balansens mittersta egg, och delstrecket 10 står mitt över var och en av
de yttersta eggarna. Ofta äro delstrecken dessutom indelade i 10 underavdelningar.
Ryttaren har i detta fall oftast
vikten 1 centigram, och när den
står på delstrecket 1, verkar den
enligt hävstångslagen på samma
sätt, som om 1/w av dess vikt,
d. v. s. 1 mg, placerats på
närmaste vågskål; varje delstreck
kommer således att motsvara en
belastning av ifrågavarande arms
vågskål med så många milligram
som skalstreckets
ordningsnum-mer anger. För att lättare flytta
ryttaren på ryttareskalan finnes
en särskild hävarmsanordning,
vilken kan manövreras utifrån,
utan att man behöver öppna
glasskåpets dörrar.
Förutom dessa hos alla precisionsvågar förekommande anordningar finnas även
mera speciella anordningar, vilka känneteckna särskilda vågkonstruktioner. Hit hör
exempelvis nobelpristagaren Pierre Curie’s med dämpningsanordning försedda preci-
Fig. 149. Våg med flyttbar vågskål (överst) och
med ryttare och ryttareskala (nederst).
Efter Al Khazini (1137).
Fig. 150. Curie’s aperiodiska våg. Tillverkare Degrolle, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
