Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som vägbart ämne - Samband mellan kroppars vikt och rymd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS VÄGBARHET. SAMBAND MELLAN KROPPARS VIKT OCH RYMD. 221
Vid uppgifter om specifik vikt måste man även uppge den temperatur som avses, ty
vid uppvärmning ändras kroppars volym (det faktum att kvicksilver utvidgar sig vid
uppvärmning ligger ju exempelvis till grund för den vanliga termometerns konstruktion)
och således ändras även deras specifika vikt. Vad fasta kroppar särskilt beträffar, får
man också betänka, att vissa material kunna sammanpressas och därvid även antaga en
mindre volym. Så är exempelvis fallet med koppar, vilken vid valsning och dragning till
tråd blir mera kompakt och hård; genom att kopparn glödgas mister den sin hårdhet,
man urglödgar den, som man säger, och specifika vikten kommer därför att i hög grad
bero av bearbetningen såväl mekaniskt som genom upphettning. Även för alla andra
fasta kroppar företer den specifika vikten variationer, ehuru vanligen betydligt mindre.
Av denna anledning upptaga gängse tabeller över specifika vikter endast två decimaler
(undantagsvis tre för de tyngsta kropparna bly, silver o. s. v.), medan vägningsprocedurer
faktiskt medge bestämningar av betydligt flera decimaler. Vid utförandet av
bestämningarna för olika prov visar det sig emellertid, att dessa decimaler i allmänhet utfalla
olika.
Homogena och heterogena kroppar. Med en homogen kropp menar man en kropp,
som in i sina minsta partier överallt uppvisar samma egenskaper; en kropp som saknar
denna egenskap säges vara heterogen. Trä är exempel på en heterogen kropp; på grund
av cellvävnaden innehåller den en hel del smårum, och skulle man kunna sammanpressa
vävnaden till en homogen massa, skulle den bli betydligt tyngre än vatten. Detta har
föranlett vissa tekniska författare att särskilja specifik vikt och volymvikt; den förra
skulle gälla det absolut kompakta materialet och den senare skulle ersätta specifika
vikten för det heterogena materialet. För ämnen som förekomma i pulvriserad form
o. dyl. kan ett sådant särskiljande försvaras. Något konsekvent särskiljande av specifik
vikt och volymvikt kan emellertid icke genomföras och därför användas bägge termerna
inom vetenskapen såsom överensstämmande. Ett skäl som talar mot specifika
viktsbegreppets hopkoppling med föreställningen om ett absolut kompakt material är, att
några sådana material icke existera och således ej heller kunna underkastas
bestämning; begreppet specifik vikt förlorar därigenom all praktisk betydelse, och i själva
verket kommer volym vikten blott att ersätta detta begrepp.
I allmänhet anser man, att metaller äro homogena kroppar, men detta gäller
uppenbarligen ej annat än tillnärmelsevis, eftersom specifika vikten kan variera; den enda
metall som i högre grad kan sägas vara homogen är den som förekommer i
vätsketill-stånd, kvicksilvret, ty tack vare den inre rörlighet som denna metall besitter finns en
möjlighet för utjämning av alla olikheter. Fasta kroppar kunna däremot ha stelnat med
ett visst inre tvång, särskilt ifall de såsom fallet är med metaller varit utsatta för mycket
stark upphettning. På ytan av en stelnad metallsmälta kan man faktiskt skönja en
viss struktur hos den sammandragning, som vid avsvalnandet ägt rum, och denna
struktur kan tänkas utsträcka sig inom hela metallen. Vad särskilt legeringar av metaller
beträffar, är denna struktur synnerligen tydlig, och den moderna metallografien bygger
just undersökningarna av olika metaller på en noggrann undersökning av deras struktur.
Vätskor äro däremot i allmänhet homogena ämnen, ty homogeniteten betryggas av de
strömningar, som genom vätskans inre rörlighet uppstå, så snart olikheter i vikt
förefinnas mellan vätskans olika delar.
Vid en hel del undersökningar av teknisk och vetenskaplig betydelse har man behov
av en fullkomligt homogen jämförelsemetall, som därför bör vara i vätskeform. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
