Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som rumfyllande ämne - Vätskors sammantrycklighet - Fasta kroppars elasticitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 MATERIAN.
voar, inom vilken han med en kolv alstrade stora tryck. Under tryckets inverkan kunde
Örsted observera, att piezometervätskan (vilken i det fina röret tydligt avspärrades med
en kvicksilverdroppe) ändrade volym. Någon acceptabel numerisk uppskattning av
volymförändringen hos vätskan kunde Örsted icke komma till, enär han försummade att
taga hänsyn till volymförändringen hos piezometerns glashölje. Han trodde nämligen,
att trycket utifrån på det ihåliga glashöljet kompenserades av trycket inifrån, så att
ingen volymförändring uppstår.
Kompressibilitetskoefflcient. Genom en av Sturm och Colladon år 1827
genomförd teoretisk undersökning visade det sig, att ett ihåligt kärls inre volym under
väggarnas påverkan av samma tryck både utifrån och inifrån förändras på precis samma
sätt som volymen hos en massiv kropp av samma material som väggarna och med
samma form som ihåligheten. Sturm och Colladon gjorde därefter experimentellt
numerisk bestämning av vätskans kompressibilitet (sammantryckbarhet), och det har
genom deras och deras efterföljares försök, framför allt genom Regnaults (1848)
bestämningar, visat sig, att nästan alla vätskors volym minskas med 5 å 10
hundratusendelar för varje tryckökning av 1 atm.; kompressibilitetskoejjicienten varierar mellan
5 • 10—5 och 10~4 som man uttrycker det på vetenskapligt skrivsätt.
Två vätskor visa en mera utpräglad särställning i detta hänseende, nämligen
kvicksilver och glycerin; den förra vätskans sammantrycklighetskoefficient är blott 3 • 10 ü,
d. v. s. för en atmosfärs stegring i trycket minskas volymen med 3 milliondelar av sitt
värde, den senares sammantrycklighetskoefficient är 2.2 • 10“5. Till jämförelse kan
nämnas, att vattnets motsvarande koefficient är cirka 4.5 • 10“ö, således det dubbla mot
glycerinens. Samtidigt bör även påpekas att sammantryckligheten avtager för större
tryck, något som nästan synes självfallet, enär vätskan då blir allt mer och mer
kompakt. Någon enkel lag för sambandet mellan volym och tryck finnes icke uppställd; man
använder experimentellt funna värden eller ock nöjer man sig med ett
genomsnittsvärde på kompressibilitetskoefficienten och anser denna konstant.
Glycerinens jämförelsevis obetydliga sammantrycklighet har gjort, att den kommit
till stor användning i stället för vatten vid sådana anordningar, där man genom vätskor
förmedlar tryck, s. k. hydrauliska (av grek, hydor, vatten, och avlos, rör) anordningar.
Glycerinen är också mera trögflytande, och det är därför lättare att vid dylika
anordningar täta kring rörliga kolvar o. d. Vid stora hydrauliska pressar och
smidesanord-ningar, där avsevärda kvantiteter vätska pumpas in i vätskebehållaren med en liten kolv
allteftersom den större kolven flyttar sig, är man naturligtvis hänvisad till att använda
vatten, men i sådana anordningar som hydrauliska bromsar vid artilleripjäser o. d.
användes glycerinen med fördel. Vid Amagats i stor stil genomförda undersökning av
vätskors och gasers kompressibilitet kom glycerinen för första gången till hydraulisk
användning.
Tryckets betydelse för övergången mellan vätskeform och ångform ha vi redan
tidigare berört och skola i värmeläran underkasta det en närmare granskning.
Fasta kroppars elasticitet.
Fasta kroppars sammantrycklighet. De fasta kropparna, åtminstone om man
undantager dem som i likhet med beck och lera äga plasticitet och därigenom^bilda en
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
