Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians atomistiska byggnad - Molekylernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS ATOMISTISKA BYGGNAD. MOLEKYLERNAS BYGGNAD.
289
Ämne Atomvikt Specifikt värme Atomvärme
Vismut......................................... 208 0.0288 6.0
Bly............................................ 208 0.0293 6.0
Guld........................................... 197 0.0298 5.8
Platina........................................ 195 0.0314 6.1
Silver......................................... 108 0.0570 6.1
Koppar..................................\ . . 63 0.0952 6.0
Järn............................................ 56 0.1138 6.4
Svavel.......................................... 32 0.1776 5.7
Den praktiska nyttan av detta ur experimentella data vunna resultat inser man lätt,
om man betänker att atomviktsbestämningen för exempelvis en metall ur dess
syreförening enligt lagen om de multipla proportionerna endast ger en proportion mellan
metallens atomvikt och syrets atomvikt, och att denna proportion kanske behöver
multipliceras med 1%, 2, 2% eller 3 för att ge atomvikten, beroende på hur många av
metallens atomer som äro bundna vid en syreatom. Vid gaser kan frågan avgöras ur
Gay-Lus-sacs volymlag, men för fasta kroppar, särskilt metaller, som ej lätt gå att få i gasform,
är frågan svårare att avgöra. Då har man en god hjälp av Dulong-Petits regel, ty denna
säger, att man utväljer den multipel, som multiplicerad med metallens specifika värme
ger ungefär 6 till resultat.
Dulong-Petits regel kan knappast sägas vara en naturlag; tvärtom ge moderna
undersökningar utförda vid låga temperaturer vid handen, att kroppars specifika värme och
således också deras atomvärme förändras högst avsevärt med temperaturen, så att dess
värde för alla kroppar vid absoluta nollpunkten är noll. Vid växande temperaturer
närmar sig ämnenas atomvärme dock mer och mer till värdet 6.3, varför Dulong-Petits
regel dock synes äga en djup innebörd. Denna innebörd har också i vår tid i samband
med studiet av molekylarrörelsen blivit ganska ingående klarlagd av Einstein m. fl.
Isomorfi. Ett annat märkligt faktum, som blivit av stor vägledande betydelse för
kemisterna vid deras undersökningar av molekylernas byggnad vid föreningar^ är att
den gruppering atomerna i ett ämne kunna tänkas ha i rummet i viss mån kan sägas
komma, till synes uti ämnets kristallform.
Detta förhållande, som först upptäcktes av tysken Eilhard Mitscherlich (1794
—1863) år 1819, visar sig sålunda bl. a. däri, att en hel mängd svavelsyrade salter
kristallisera fullständigt lika (samma form, vinklar och axelförhållanden), oberoende av
vilka metaller som ingå i salterna. Dylika likartat kristalliserande ämnen sägas vara
isomorfa.
Isomorfien underkastades en noggrann undersökning av Mitscherlich, delvis under
hans vistelse i Sverige, och i den på svenska publicerade avhandlingen Om Förhållandet
mellan Chemiska Sammansättningen och Kristallformen hos Arseniksyrade och
Phos-phorsyrade Salter (1821) framställde han följande lag för sambandet mellan kristallform
och kemisk sammansättning:
Lika antal atomer frambringa samma kristallform, när
de äro på samma sätt förbundna med varandra,och
kristallformen beror icke av atomernas natur utan på deras antal
och föreningssä11.
19—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
