Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians atomistiska byggnad - Molekylernas byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
MATERIAN.
Ett slående sätt att åskådliggöra två olika ämnens isomorfi är att i en stark
(mättad) lösning av det ena ämnet nedhänga en kristall av det andra ämnet. Denna
kristall kommer då att växa med oförändrad form, så att man får en inre kärna av det
andra ämnet och ett yttre hölje av det första. Har man flera olika färgade isomorfa
ämnen, kan man på detta sätt utkristallisera olikfärgade skikt, givande en högst brokig
kristall.
Exempel på isomorfa ämnen, förutom de arseniksyrade och fosforsyrade ämnena,
har man också i kalkspat CaCO3 och natriumsalpeter NaN03 samt vanlig alun
KA1 (SO4)2 och kromalun KCr (SO4)2.
Atomvärde. Vid en närmare granskning av de kemiska tecknen för en mängd olika
ämnen faller det i ögonen att de multiplar, d. v. s. sifferangivelsen i högra underkanten
av ett och samma kemiska tecken, varmed ett och samma grundämne ingår i
föreningarna, ofta gå igen.
Sålunda förekommer kväve N i förhållandet 1 :3 uti följande föreningar NH3, NP3,
och fosfor likaledes i föreningarna PH3, PC13, likaså arsenik i föreningarna AsH3, AsC13
m. m.
Det var den engelske kemisten Edwin Frankland (1825—1899) förunnat att
bringa klarhet och överskådlighet i detta förhållande genom att införa vad han kallade
elementens mättningskapacitet, eller som man numera säger elementens valens eller
atomvärde. Härvid menar man det antal väte- eller kloratomer varmed ett grundämne
kan ingå förening. Atomvärdet för väte räknas då som 1, vätet är som man säger
en-värdigt. Syret, som med väte bildar vatten H2O, binder två väteatomer och räknas
därför som två värdigt. Svavel bildar med väte svavelväte H2S och är därför 2-värdigt,
men det bildar även med syre svavelsyrlighet SO2 och motsvarar således två
syreatomer, som var för sig motsvara 2 väteatomer, varför svavlet här måste räknas som
4-värdigt.
Går man igenom de olika grundämnenas föreningar visar det sig, att flera grundämnen
i likhet med svavlet måste anses äga mer än ett atomvärde. Förekomma flera
atomvärden äro de nästan alltid antingen alla udda eller alla jämna. Sålunda är kväve liksom
arsenik och fosfor tre- och femvärdigt, medan svavel är två-, fyr- och sexvärdigt. Kol
är två- eller fyrvärdigt, klor och jod äro en-, fem- eller sjuvärdiga, brom en- eller
femvärdigt. Bland metallerna äro kalium, natrium och silver envärdiga, kalcium,
barium och strontium tvåvärdiga. Koppar är en- eller tvåvärdigt, guld däremot en- eller
trevärdigt.
Konstitutionsfonnler. Stereokemi. Man kan på ett mycket överskådligt sätt ge
uttryck åt atomvärdet, ifall man uppfattar två atomers förening såsom åskådliggjord i
form av en länkförbindelse, där antalet från ett grundämne utgående länkar är just
lika med atomvärdet. I de kemiska formlerna kunna dessa länkar angivas med streck,
varvid man erhåller så kallade konstitutions formler.
Sålunda får konstitutionsformeln för vatten, H2O, följande utseende
visande en länk utgående från var och en av de envärdiga väteatomerna, men två länkar
från den två värdiga syreatomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
