Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens förskjutande verkan - Kraften som vektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
KRAFTEN.
Fig. 228.
Dyna-m ometer, avsedd
för tryck.
tryck avsedd dynamometer, vilken har spiralfjäderns ända utformad till en skarp spets,
varigenom det blir oss möjligt att i en bestämd punkt utöva ett bestämt tryck.
För att med dynamometern uppmäta krafter i ett bestämt mått måste dess skala
graderas på ett fullt bestämt sätt. Sättet är egentligen likgiltigt; skalan kan ha lika
stora skaldelar och således vara vad man kallar likformig, den kan även vara olikformig
blott man genom en fullt bestämd metod kan göra upp skalan. Sammanblandningen
av tyngd och vikt har gjort att man överenskommit att göra graderingen så, att vikt
och tyngd bli proportionella. Man har med andra ord till skala för kraftmätning tagit
den tyngdskala som svarar mot en viktsats och man förfar så, att man bestämmer
delstrecken 1, 2, 3 o. s. v. genom att hänga på 1 kg, 2 kg, 3 kg o. s. v. Tack vare Hookes
lag (se sid. 269) bli förlängningarna proportionella mot de pålagda vikterna och
följaktligen blir skalan likformig.
Vid en likformig skala vars alla skaldelar äro lika långa är det
icke nödvändigt att delstreck för delstreck uppgöra skalan, utan
graderingen kan företagas på ett väsentligt enklare sätt. Man behöver blott
känna två punkter på skalan för att sedan känna den i hela dess
utsträckning. Vet man exempelvis var delstrecken 0 och 10 befinna sig, så
kan man mäta upp deras inbördes avstånd; detta avstånd dividerat med
10 ger skaldelens längd, och med kännedom om denna kan graderingen
ju fullständigt utföras. De två punkter som på detta sätt läggas till
grund för en likformig skalas gradering kallas skalans fundamentalpunkter.
Man kan också använda en spiralfjäder till kraftmätning utan att
förse den med en skala, ty man kan göra samtliga avläsningar med en
noggrannare, med skala försedd avläsningsanordning, katetometer,
avläsningsmikroskop o. d. Då iakttages även ett vid spiralfjädern kopplat
märke, vilket flyttar sig rätlinigt med densamma då den förlänges. Först
iakttages läget på märket när ingen kraft verkar, och vi antaga att katetometerskalan
då visar lp. därpå iakttages läget l2 på märket, då en känd kraftverkan, K, gör sig
gällande, och slutligen läget l3 på märket, då den sökta kraften x verkat; då får man
på grund av proportionaliteten xfK = {l3—IJ/ilt—IJ och kan således beräkna x.
Tager man jämförelsekraften i form av en påhängd vikts tyngd, så visar det sig
vid fina mätningar, att den ställning märket intager ändrar sig för olika orter på
jorden. Enheten för kraft kan därför icke utan vidare sättas lika med enheten för vikt,
utan man måste göra ett tillägg rörande den ort, på vilken viktens tyngd mätes. Man
har, med hänsyn till att tyngden utfaller olika vid olika latitud och olika höjd över
havet, internationellt överenskommit att härtill välja en ort vid havsytan och vid 45°
latitud. Longituden spelar däremot ingen roll, så att Bordeaux exempelvis är lika lämplig
ort som Venedig. Man förfar emellertid icke så, att man direkt mäter kraften i en sådan
ort, utan man har uppfunnit en metod att medelst en pendels svängningar en gång för
alla undersöka hur tyngden varierar på jordytan, och med hjälp av en matematisk formel
kan man sedan för varje ort räkna ut hur stor tyngd en kilogram vikt har.
Sammanblandningen mellan vikt och tyngd har medfört att kilogramviktens tyngd
även blivit benämnd 1 kg. Det är emellertid av stor vikt att särskilja dessa bägge
begrepp och därför har man stundom infört benämningen kilogramkraft (franska:
kilo-gramforce) och beteckningen kgf på kraftenheten, så att 1 kgf d. v. s. en kilogramkraft
är tyngden hos en kilogramvikt vid 45° latitud och havsytan.
Inom tekniken har detta särskiljande måhända ej så stor betydelse, enär tyngdens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
