Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Den likformiga rörelsens kraftyttringar - Effektutveckling och dess uppmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
KRAFTEN.
Fig. 278. Människan som drivkraft i en trampkvarn.
av i taket eller i en vägg fästade lagerbockar. Låt oss vidare tänka oss att drivaxeln
uppbär en eller flera trissor, s. k. remskivor. Varje arbetsmaskin är även försedd med en
dylik remskiva, och drivaxelns rörelse överföres till maskinens remskiva genom en över
denna och en av drivaxelns remskivor lagd, väl spänd, i sig själv sluten rem. Den
rotation maskinaxelns remskiva på detta sätt utför kan antingen direkt utnyttjas, så som
fallet är vid kvarnar, valsar, svarvar, borrar, sågar o. d., eller ock i kombination med en
med lina försedd vals förvandlas till en framåtskridande rörelse s. k. translationsrörelse
(se sid. 392), så som fallet är vid elevatorer, hissar o. d. Genom vevstakar och dylika
anordningar kan rotationen
även lätt förvandlas till en
fram- och återgående rörelse,
så som fallet är vid
vedhugg-ningsmaskiner, tryckpressar,
vävstolar o. d.
En dylik överföring av
rörelse medelst en rem, s. k.
remtransmission, (fig. 279), har
ofta stora företräden framför
överföringar medelst kugghjul
o. d., ty remmen äger en viss
mjuk anpassningsförmåga till
de olika påfrestningar som
komma i fråga. Man kan lätt
övertyga sig därom genom att
iakttaga remmens utseende
under pågående
kraftöverföring. Låt oss exempelvis tänka
oss att man vill förmala ett
visst ämne mellan två valsar,
av vilka den ena drives medelst
en remtransmission. Är ämnet
från början fint pulvriserat, så
kan det rent av rinna igenom
valskvarnen utan att någon
påfrestning äger rum, men ju
grövre pulvriserat ämnet är i förhållande till valsarnas mellanrum desto större blir
påfrestningen. Matar man valskvarnen med allt grövre och grövre råmaterial kan man se,
hurusom den del av remmen, som ligger mellan övre delen av transmissionens bägge trissor,
spännes allt mer och mer, under det att den undre delen samtidigt slaknar. Tack vare friktionen
kommer remmen att liksom sugas fast mot remskivornas övre del, mer och mer ju större
spänningen blir på grund av maskinens motstånd mot rörelsen. Vi veta att om dragkraften
blir för stor i förhållande till arealen av remmens tvärsnitt kan brottgränsen för remmens
material överskridas (se sid. 275); man får därför alltid se till, att remmens bredd och
tjocklek motsvara de största påfrestningar som kunna ifrågakomma. Dels för att få
remmen böjlig och smidig och dels med hänsyn till remmaterialets egenskaper (oftast läder)
brukar man låta remmens bredd vara betydligt större än dess tjocklek. Vid maskiner
med mycket stora påfrestningar måste man därför ha remskivor med rätt avsevärd bredd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
