Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Den likformiga rörelsens kraftyttringar - Effektutveckling och dess uppmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFFEKTUTVECKLING OCH DESS UPPMÄTNING.
353
Fig. 279. Remtransmission.
Vid kugghjulstransmissioner (fig. 280), som även rätt ofta förekomma bl. a. i urverk
och som i vår tid särskilt kommit till användning vid nedbringandet av turbiners stora
rotationshastigheter, sker överföringen av dragkraften genom de tryck, som kuggarna i
de olika hjulen successivt utöva på varandra. Även här får den yta varmed kuggarna
ligga an mot varandra avpassas med hänsyn till de krafter som skola sättas i spel, och
moderna turbintransmissioner utvisa kugghjul med avsevärd bredd. För att erhålla
mjuka övergångar från kugg till kugg vid’
stora belastningar använder man V-formiga
kuggar på breda hjul. Genom denna
anordning griper den efterföljande kuggens spets
in först, och så småningom upptager kuggen
hela trycket, samtidigt med att den
föregående kuggen så småningom avlastas från
sitt tryck.
Då man vid kuggtransmissioner vill
hastigt nedbringa en rotationsrörelse till en
långsammare, använder man stundom en
s. k. ändlös skruv (fig. 281). För varje varv
på den »ändlösa skruven» vrider sig
kugghjulet blott en enda kugg.
Då en drivaxels rörelse på dylikt sätt genom transmissioner utnyttjas i en maskin,
sker det i allmänhet under ganska varierande påfrestnings- eller
belastningsförhållanden. Det från det vanliga språkbruket hämtade ordet belastning användes inom
tekniken för att angiva storleken av den i anspråk tagna effekten eller också av någon
för effekten utslagsgivande faktor (ex. strömbelastning). Ordet påfrestning har icke
Fig. 280. Kugghjulstransmission.
Fig. 281. Ändlös skruv.
blivit till någon bestämd fixerad teknisk term, men i allmänhet anser man därmed själva
kraftverkan antingen mätt direkt som en kraft eller ock som ett vridande moment. Med
ovanstående utsago om varierande påfrestnings- och belastningsförhållanden vilja vi
således ha konstaterat, att en maskin under sitt arbete kan kräva dels ett olika vridande
moment från drivaxeln och dels ett olika stort effektuttag.
Det vridande momentet och den därvid uttagna effekten veta vi enligt det
föregående (sid. 350) inbördes bestämmas av drivaxelns varvtal, så att momentet
multiplicerat med 2 tc och med varvtalet ger den därtill svarande effekten. För att kunna
bedöma en drivaxels prestationsförmåga måste man således veta hur hastigt den roterar
vid olika belastningar.
23—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
