Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Den likformiga rörelsens kraftyttringar - Energi och energiomsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGI OCH ENERGIOMSÄTTNING.
359
till första kugghjulet och av dessa blott 80 %, d. v. s. 0.80.0.96 = 0.768, till det andra,
så att den sammansatta anordningen får en verkningsgrad av blott 76.8 % eller cirka
77 %. Vill man från det sista kugghjulets axel uttaga 10 hkr, måste man således driva
100
remtransmissionen med • 10 hkr, d. v. s. med 13 hkr.
Som allmän regel gäller, att verkningsgraden för en av flera
enkla maskiner sammansatt maskin är produkten av de i
varandra ingripande delarnas verkningsgrad.
Ju fler faktorer som på detta sätt måste multipliceras ihop, desto mindre blir
produkten, enär varje faktor är mindre än ett. Därav är det utan vidare uppenbart, att ju
enklare en maskin är, desto mera ekonomiskt arbetar den.
Saken har även en annan sida; de effektförluster vi här räkna med komma till synes
som ett verkligt arbetsresultat, ehuru av skadligt slag: maskinen nötes, ja stundom
uppstår ren sönderbrytning av maskinmaterialet. Slitage och bräckage äro viktiga
ekonomiska poster att räkna med, då det gäller en maskin i drift, och uppgiften om en maskins
verkningsgrad är således en enda sifferuppgift, med vars hjälp man kan blicka ganska
långt in i den ekonomiska sidan av den arbetsprocess, vartill maskinen skall användas.
Undersökningen av de enkla maskindelarnas verkningsgrad är således en för
tekniken och uppfinnareverksamheten fundamental uppgift. Den har även under de sista
50 åren varit föremål för ingående studier. Uti gängse maskintekniska handböcker
finnas uppgifter samlade till ledning för konstruktören, och man kan nu för tiden utan att
offra ett öre på modellförsök direkt från arbetsritningens måtts- och materialuppgifter
göra en överslagsberäkning rörande en maskins ekonomiska verkningssätt.
Energi. Sedan vi skaffat oss en ingående kännedom om begreppen mekaniskt
arbete och effekt skola vi vända vår uppmärksamhet mot ett nytt begrepp, vilket intimt
sammanhänger med dessa båda, ett begrepp som särskilt under de sista 75 åren allt mer
ryckts i förgrunden vid bedömningen av en mångfald tekniska och naturvetenskapliga
frågor. Det ord varmed detta nya begrepp betecknas är ordet energi, och liksom våra
föregående vetenskapliga termer har det lånats ur det vanliga språkbruket, därför att
det ger en ungefärlig föreställning om det avsedda begreppet, men samtidigt har det
tilllagts en alldeles speciell betydelse. Liksom alla andra inom den exakta
naturvetenskapen förekommande begrepp har begreppet energi knutits till föreställningen dels om
en materiell anordning, energikällan, och dels om en mätbar kvantitet, energimängden’.
Med energi menas en till en materiell anordning, den
s. k. energikällan, knuten förmåga att uträtta ett mekaniskt
arbete, och storleken av detta arbete uttryckt i en bestämd
arbetsenhet kallas energikällans energimängd.
Det enklaste exemplet på en energikälla ha vi uti en till en’ viss höjd över marken
upplyft vikt. Tack vare sitt läge har denna nämligen energi, s. k. lägesenergi, varigenom
den kan utnyttjas som drivkraft i en maskinell anordning: energien kan omsättas
eller förvandlas från lägesenergi till rörelseenergi. Man behöver för den
skull endast hänga vikten i ett kring en vals lindat rep, för att den genom att få falla
till marken skall kunna försätta denna vals i rotation, så att valsen därigenom kan
tjänstgöra som en drivaxel av det slag vi tidigare använt till karakterisering av den
mekaniska drivkraften (se sid. 351.) Man kan också låta vikten fritt falla till marken;
då kommer dess hastighet att stegras mer, ju mindre höjden över marken blir; med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
