Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsen som kraftyttring - Det dynamiska kraftbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSEN SOM KRAFTYTTRING. DET DYNAMISKA KRAFTBEGREPPET.
409
förändrats. Följden härav har blivit att utvecklingen av dynamiken gått ganska
långsamt, så pass att mången håller före, att den är en av de yngsta vetenskaperna.
Så illa torde saken väl ej ligga, men att striden inom denna vetenskap mången gång
varit både skarp och bitter är ett faktum, likaväl som att striden stundom kunnat
fullständigt undvikas, ifall man rört sig med klarare begrepp.
I vår tid kallar man orsaken till rörelse för mekanisk kraft och överflyttar
kraftbegreppet från statiken direkt till dynamiken. I gängse undervisning, som ju vanligen
gäller så pass ungdomliga åhörare att auktoritetstron kan utnyttjas, sker språnget från
det statiska kraftbegreppet över till det dynamiska utan att vålla större olägenheter.
Men i den mänskliga tankens utvecklingshistoria, vilken betingats av mogna, insiktsfulla
mäns insatser, har denna övergång icke kunnat ske utan konflikter. Statikens
kraftbegrepp, vilket direkt kan anknytas till jämviktsmätningar medelst dynamom eter eller
våg, behöver icke i och för sig ha det ringaste med dynamikens kraftbegrepp att göra,
eftersom det senare, vilket är knutet till kroppars rörelser, endast undantagsvis kan
definieras i anslutning till jämviktsmätningar. Se där fröet till alla konflikterna!
Antikens dynamik började naturligtvis från början; det vill klarare uttryckt säga,
att den anknöts till de enklaste och allmännast förekommande rörelsefenomen, vilka
människan på den tiden hade behov av att ingående känna. Antikens dynamik blev
därför läran om transportmedlens och de enkla maskinernas rörelselagar. Renässansens
dynamik kom däremot att i omedelbar anslutning till antikens idéer gå vidare och syssla
med den nyare tidens märkligheter: skjutvapnen och biljarden. Medeltiden kan
däremot synas utgöra en död period i dynamikens historia, men vi veta, att den var en
betydelsefull förberedelsetid, under vilken man allt mer och mer samlade det astronomiska
observationsmaterial, som behövdes för att detronisera cirkelrörelsen och väcka
behovet av en gravitationsteori som basis för en himmelens dynamik.
Antikens dynamik kom av lätt insedda skäl att speciellt inriktas på den likformiga
rörelsen. Dragarna gingo sin jämna lunk; vandringar och spel, hävstänger och blocktyg
kommo endast till användning i relativt långsamma rörelser utförda i en bestämd
arbetstakt. Antikens dynamik blev därför den likformiga rörelsens dynamik eller läran om
arbetsprocesserna, den lära vi behandlar sid. 341 och följande. Vi veta att denna lära
bragtes till en hög grad av fulländning och att dess fundamentallag formulerades av
Aristoteles. Denna lag, vilken vi tidigare kallat Aristoteles’ princip, bygger på föreställningen
om rörelsen såsom fortgående under verkan av dels en dragande kraft och dels ett
hindrande motstånd. Denna strid mellan tvenne motsatta verkningar är ju vid maskinerna
påtaglig och kom därigenom att sätta en djup prägel icke blott på den antika
dynamiken utan även på senare tiders dynamik. Vi veta ju att långt in i nyare tiden
tendensen mot vila ansågs karakteristisk för all rörelse och att rörelsen på grund härav under
den äldre dynamikens skeden tänktes som ett resultat av att en drivande orsak i varje
ögonblick övervann tendensen mot vila.
Biljarden visade däremot, att om alla hindrande orsaker undanröjdes, tendensen
mot vila blev allt mindre, och man kom under renässansen till slut därhän, att man sköt
tanken på motstånden allt mer och mer i bakgrunden och i stället riktade
uppmärksamheten mot de förändringar som rörelsen under sitt lopp utsättes för. Medan
antiken således huvudsakligen sysslade med orsaken till
en och samma hastighets underhållande kom man i nyare
tiden att intressera sig för orsakerna till rörelsens
uppkomst och förändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
