Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Gravitationen som rörelseorsak - Newtons gravitationsteori - Einsteins relativitets- och gravitationsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
RÖRELSEN.
vilken Newton inuti arbetet uppfattar rent matematiskt såsom till sin riktning
bestämd av kropparnas lägen och till sin storlek bestämd av deras avstånd, denna
den newtonska attraktionen är en egenskap hos materian! Solen har förmåga att på a
v-stånd attrahera säger Cotes, användande astrologernas uttryckssätt. Den som intet
förstår av matematiska abstraktioner kan då begripa en så enkel sak som en
avstånds-verkan!! Man klippte ju hår och naglar och tog klystir vid füllmåne med hänsyn till
att månen attraherar kroppens vätskor, så nog förstod man att även solen kan attrahera,
ja, att all materian har denna egenskap att kunna attrahera annan materia. Därmed
voro nästan alla svårigheter övervunna; det nya vinet hade slagits upp i de gamla
läglarna och fick med tiden en för alla tilltalande bouquet. Serverat av en sådan stilens
häxmästare som Voltaire måste det, trots protester, även bli njutbart i Cartesii eget
hemland. De fysici, som förut hätskt bekämpat Newtons idéer, naturligtvis utan att
ha tagit del av dem, fingo tack vare Voltaire’s mästerliga exposé (publicerad år 1738 i
Paris och London) en möjlighet att på ett enkelt och lättfattligt sätt taga del av de
newtonska tankarna; de diskuterades i salongerna, och uppburna av ytlighet och fåfänga
vunno de snabbt det erkännande, som de av egen förtjänst endast långsamt kunnat
tillkämpa sig.
Ordet attraktion, som Cotes så förslaget givit en ockult bibetydelse såsom
avstånds-verkan, blev snart nyckeln till naturens alla hemligheter; allt varom man ej visste
närmare besked kunde man »förklara» såsom beroende av attraktioner. Man skaffade
sig en hel arsenal av attraktioner, optiska, kapillära, elektriska, magnetiska, akustiska
och molekylarattraktioner. Under 1800-talet ha de emellertid åter sopats bort och
lämnat plats för en djupare tolkning av fenomenen, och för närvarande återstår väl
förutom vissa molekylarattraktioner egentligen endast den newtonska attraktionen, till sin
natur lika fysikaliskt oförklarad som på Newtons egen tid.
ElNSTEINS RELATIVITETS- OCH GRAVITATIONSTEORI.
Tyngdens relativitet. I vår tid har dock ett försök att fördjupa
gravitations-problemet blivit gjort av nobelpristagaren Albert Einstein (född i Schweiz 1879),
men om detta försök gäller i än högre grad vad som här ovan sagts om Newtons;
det står på ett så högt matematiskt plan att knappast någon annan än en
fack-matematiker kan få en klar inblick i detsamma. Det bör därför icke förvåna att mot
Einsteins insats riktats det ena hätska angreppet efter det andra, och ej heller ligger det
något överraskande i att hätskheten är mest utpräglad på det håll, där man har minsta
förutsättningarna att finna en saklig grund för sin motvilja. Många försök ha gjorts att
på ett populärt sätt framställa de einsteinska idéerna, men vår tid väntar ännu på den
voltaireska penna, som skall vända den allmänna opinionen till Einsteins favör. Det
kan också hända att denna penna allt framgent låter vänta på sig, att grundtanken i den
einsteinska tankebyggnaden är av så komplicerad natur att den aldrig kan bli den
arbetande fysikerns eller astronomens lätt förvärvade egendom. Inom vetenskapen
finnas inga absolut riktiga teorier; kampen mellan dem avgöres av deras inbördes
tillförlitlighet och enkelhet (se sid. 88). Måhända skall en enklare teori ersätta Einsteins utan
att dennas sanningsvärde därav förminskas.
Av vad som nu anförts framgår att här icke kan vara tal om att göra en exposé av
den einsteinska teorien. En ytlig karakterisering kan dock i viss mån ha sitt intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
