Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rörelsen - Rörelsens lagbundna förlopp - Snurror och snurrverkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖRELSENS LAGBUNDNA FÖRLOPP. SNURROR OCH SNURRVERKAN. 477
Fig. 374. Det kraftmoment som erfordras för att
säkerställa kompassens automatiska inställning i
meridianen.
Det återstår nu för oss att klargöra verkan från den friktion som finnes i lagren.
Vid de äldsta snurrkompasskonstruktionerna var det friktionens förtjänst att den
foucaultska kompassen verkligen inställde sig i ett bestämt läge och icke fortfor att
ständigt pendla. Friktionen har ju alltid den egenskapen att motverka all rörelse och
det ligger därför intet förvånande i
att friktionen tvingar snurran att
utföra ovannämnda pendlingar i allt
snävare kretsar, spiralformigt, tills
snur-ran stannar i ett bestämt läge:
friktionen dämpar pendlingarna. Det är dock
svårt att i detalj studera resultatet av
friktionens dämpande verkan, och
framför allt kan man ej lätt utröna om
kompassen verkligen stannar i meridianen
eller om den får en bestående avvikelse
ur denna liksom den tidigare fått en
bestående lutning i förhållande till
horisontalplanet.
Rationella anordningar för
gyro-koinpassens automatiska inställning i
meridianen. Vid en rationell
konstruktion av gyrokompassen har man också
sökt frigöra sig från den obestämdhet som vidlåder kompassens automatiska
inställning i meridianen, d. v. s. i nord-sydlig riktning. Man har resolut sökt avskaffa denna
svårkontrollerbara verkan genom att nedbringa lagerfriktionerna till ett minimum
medelst användning av kullager,
och i stället har man infört
andra dämpande moment, som
på ett mera kontrollerbart sätt
åstadkomma den avsedda
verkan.
Det ligger i öppen dag att
man kunde förvandla
ellipspendlingarna till spiralpendlingar
ifall man kunde åt
rotations-momentet ge en vertikalrörelse
in emot horisontalplanet.
Genom en hastighet av den art
fig. 374 framställer, skulle
snur-rans axel tvingas inåt från sin
ursprungliga ellips. Upphörde
denna verkan helt plötsligt,
skulle spetsen följa en trängre ellips, men gör verkan sig hela tiden gällande, komma
pendlingar att ske i allt snävare och snävare kretsar, tills ett visst jämviktsläge uppnås
så som fig. 375 visar.
För att uppnå ett dylikt hastighetstillskott utöver de av jordrotationen och spiral-
Fig. 375. Den rörelse snurrspetsen utför genom en samfälld
verkan av rörelserna i fig. 370 och 374.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
