Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ljudet - Ljudet som rörelse - Svängande strängar och luftpelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
LJUDET.
Fig. 456. Nodernas läge på en tunga som svänger med
grundton, första och andra överton.
enligt Mersennes lag är omvänt proportionellt mot själva längden. Medan strängen
därför kan uppdela sig med noder och bukar på inbördes lika avstånd blir detta icke
fallet vid tungor och stavar. I fig. 456 ha vi angivit nodernas lägen för grundtonen och
för första och andra övertonen. Ej heller bilda de mot de olika uppdelningarna svarande
svängningstalen en serie tal vilka förhålla sig som 1: 2 : 3: 4 o. s. v., utan svängningstalen
för en stavs olika egensvängningar förhålla sig som talen
(1.194)2 : (2.989)2 : 52 : 72 : 92 : ll2 o. s. v.
Med undantag av grundtonens och första övertonens svängningar förhålla sig
således svängningstalen som kvadraterna på de udda talen.
Kallar man
svängnings-talet för stavens eller tungans
egensvängning för n, komma
de mot olika noduppdelning
svarande svängningstalen för
stavens egensvängningar att
bli n, 6.25 n, 17.5 n, 34.25 n,
56.5 n, 84 n o. s. v.
Med hänsyn till Fouriers
teorem ligger det i sakens
natur att en tunga eller stav
icke kan utföra verkligt
periodiska svängningar som
äro sammansatta av harmoniska svängningar med alla de här angivna svängningstalen,
eftersom dessa i strid mot Fouriers teorem icke alla förhålla sig som hela tal. I
verkligheten ställer det sig också så, att svängningarna hos dylika kroppar ganska hastigt dö
ut, olika, hastigt för olika nodindelning, så att när efter anslag en mera sammansatt
egensvängning uppkommit denna under det den dör ut ändrar karaktär, därigenom att
några av egensvängningarna hålla ut mer än andra. Genom gnidning med en stråke
kan man visserligen även vid en dylik kropp åstadkomma långvariga svängningar, men
dessa äro då vanligen icke här berörda böjningssvängningar utan antingen
torsions-svängn in gar eller longitudinella svängningar. Komma långvariga böjningssvängningar
i gång, så äro de antingen enkla harmoniska svängningar med samma svängningstal
som någon av de ovan nämnda egensvängningarna eller också sammansatta, men då
ingår i rörelsen varken grundsvängningen eller den med närmast högre
svängningstal utan endast de övriga svängningarna, vilkas periodtal inbördes förhålla sig som
hela tal.
Hos tungor kan man underhålla långvariga svängningar genom att i stället för en
stråke använda en luftström som får stryka förbi tungans kant. Härvid placeras tungan
över en öppning eller springa, genom vilken luftströmmen blåses. En dylik anordning
av tungor användes i munspel och dragharmonika. Vid en del biåsinstrument, såsom
oboe och orgeltungpipor, användas även dylika tungor, men vid dem låter man även en
luftpelare samtidigt sättas i svängningar, varigenom svängningsförloppet blir mera
invecklat. Dylika svängningar utgöra i själva verket kopplade svängningar (se sid. 499)
mellan tungan och luftpelaren.
Stämgaffeln. En i U-form böjd stålstav har under benämning stämgaffel fått rätt
stor användning inom musiken, därför att den vid anslag utför ganska långvariga sväng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
