Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Värmemängd och värmeinnehåll - Värmet som spekulativt begrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640 VÄRMET.
Genom enbar uppvärmning av en kropp har man däremot aldrig lyckat s märkbart
öka dess vikt. Detta framhölls med stor skärpa av den framstående holländske läkaren
och kemisten Hermann Boerhaave (1668—1738), vilken uti första delen av sin
1732 utgivna Elementa Chemiæ (Kemiens elementer) gav en synnerligen fullständig
sammanfattning av de åsikter som bildats rörande eldens natur. Boerhaave hade själv
anställt systematiska vägningar med en järnstav före och efter dennas upphettning
och icke lyckats påvisa någon ändring i vikten.
För att komma ifrån den svårighet, som frånvaron av vikt reste mot uppfattningen
av värmet som ett ämne, voro många benägna att i värmet se något slags finare materia,
ett slags mellanting mellan själ och kropp eller rent av en själslig materia. Boerhaave
själv ansåg däremot, att värmeämnet finnes utbrett överallt, såväl utanför som innanför
kropparna. Under järnets uppvärmning sker ingen annan ändring än en ökning av
värmeämnet inuti järnet, vars porer härvid öppnas och tillåta ett livligare utbyte av
värmeämnet med omgivningen. Att vågen härvid icke gör något utslag skulle då bero därpå,
att det allestädes närvarande värmeämnet bär upp sig självt på samma sätt som vattnet
i en svamp, som upphängts på en i en vattenbassäng uppställd våg. Visserligen är
värmeämnet närvarande i större mängd inuti det upphettade järnstycket, men dess volym
har samtidigt ökats och skulle kunna ge anledning till att vikten av eldämnet icke får
tillfälle att göra sig gällande på vågen.
Det starkaste skälet för värmets existens som ett materiellt ämne i och för sig är
för Boerhaave, att man med elden aldrig kunnat förvandla något annat ämne till ren eld
lika litet som man utan eld kunnat av något annat ämne få eld, elden har funnits från
begynnelsen, och dess natur och egenskaper kunna icke ändras. Innebörden av detta
kanske blir klarare, om man betänker att elden i forna tider alltid bevarades för att ge
upphov till ny eld. En ny elds antändning skedde alltid med förut befintlig eld. I vår
av tändstickor välsignade tid ligga förhållandena något annorlunda till. Elden är
således med andra ord enligt Boerhaave det enda ämne som visar sig som eld och
följaktligen något kroppsligt i och för sig.
Värmet som rörelse. Den primitiva uppfattningen av värmet som ett oförstörbart,
rörligt ämne blev under tidernas lopp icke allenarådande, utan ett flertal upplysta män
ansågo att värmets yttringar likaväl kunna förklaras, om värmet uppfattas som en
rörelse hos materian. Värmets överföring från en kropp till en annan låter sig ju likaväl
tänkas så, att rörelsen hos en kropp vid beröring kan överföras till en annan. Med en
dylik uppfattning faller varje fråga om värmets vikt.
Uti sitt 1620 utgivna berömda verk Novum Organon Scientiarum behandlar
Francis Bacon (1561—1626) uti kapitlet De jorma caldi, värmets »former», värmets natur
och lagar, samtidigt som han ger ett exempel på hur man skall gå till väga enligt den nya
logikens (titeln Novum Organon hänsyftar på att den skall vara en slags förnyelse
av Aristoteles’ under titeln Organon allmänt lästa logik) alla föreskrifter för att på
induktionens väg komma till en klar insikt i en naturvetenskaplig fråga.
Sedan Bacon gjort upp en första lista över de ämnen, som äga värme, såsom
solstrålar, mèteorer, blixten, lågan, heta källor, pressat fuktigt hö o. s. v., uppgör han en andra
lista över de ämnen, som äro närbesläktade med den första listans ämnen, ehuru de sakna
värme, såsom månljuset, stjärnor, kometer m. m. Därefter övergår Bacon till en tredje
lista över en jämförelse mellan hettan hos olika ämnen: kroppsvärmen, lågans värme
o. s. v. Därefter sättes induktionen i gång, och en ny lista göres över de egenskaper som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
