- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
791

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusstrålarnas gång - Reflexionslagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LJUSSTRÅLARNAS GÅNG. REFLEXIONSLAGEN.

791

Fig. 665. En lysande
punkt (A) och dess
bildpunkt (a) vid plan spegel.

skärm utan är blott skenbart belägen bakom spegeln. En sådan bild säges vara en
skenbild eller en virtuell bild till skillnad från en verklig bild eller reell bild, som man kan
uppfånga på en skärm. Enligt reflexionslagen gäller då:

Efter speglingen fortsätta de från ett föremål utsända
ljusstrålarna som om de utginge från spegelbilden.

Det mänskliga ögat bedömer yttervärlden dels efter arten
hos de ljusstrålar som tränga in genom ögats pupill och dels
genom de muskelansträngningar som härvid utlösas för ögats
inriktning. Vad som händer och sker utanför ögat och som
icke inverkar på dessa två för seendet avgörande faktorer kan
man icke med synsinnet avgöra.

När man därför ser strålar som återkastats från en spegel,
får man en illusion av att det föremål som utsänt strålarna i
verkligheten befinner sig bakom spegeln. Man förväxlar
föremål och spegelbild. Det oerfarna barnet följer därför denna
illusion och söker verkligheten bakom spegeln och mötes av
besvikelse. Den erfarna människan igenkänner däremot lätt själva

spegeln på dess ram eller på ofullkomligheten i dess speglande förmåga, därest icke
speglar just uppställts så att de vilseleda, exempelvis är detta senare fallet vid enklare
förlustelselokalers labyrinter och irrgångssalonger.

Några uråldriga anväuduiugar av den plana spegeln. Man har från äldsta tider
förstått att vilseleda människor genom den illusion en spegel kan ge. Redan
alexan-drinen Heron omtalar att spegelglasskivor (genomskinliga) kunna användas till att

Fig. 666. Framställning av spöken och
andar på scenen medelst spegelglasskiva.

Fig. 667. Vinkelspegel (AB) givande sju
olika bilder av ett ljus.

framkalla intryck av teaterspöken. Och samma anordning användes ännu i dag vid en
del nöjesetablissemang i utlandet till att ge falska illusioner. Framför scenutrymmet
placeras härvid (se fig. 666) en lutande spegelglasskiva, och framför scenen under golvet
utför »spöket» under skarp belysning sin roll. Spökets spegelbild kommer härigenom
att förläggas inom själva scenområdet, varigenom man får illusion av att spöket
verkligen rör sig på scenen.

En annan mera speciell användningsform av spegeln, den s. k. skvallerspegeln, var
även bekant för Heron. Skvallerspegeln består av en framför ett fönster snett uppställd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:02:09 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free