Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusets natur - Teorier för spegling och brytning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSETS NATUR. TEORIER FÖR SPEGLING OCH BRYTNING.
859
732) . Hastigheten blir följaktligen större i det optiskt tätare och mindre i det optiskt
tunnare mediet i strid med Fermats princip.
Med kännedom om den brytning ljusstrålen undergår i skiktets kraftfält kan man
uppskatta kraftens relativa storlek för olika ämnen, och Newton fann den proportionell
mot n2—1, ifall n angiver ämnets brytningsindex. Detta genomförde Newton i sin
Prop. X, vilken givits följande formulering:
»Om ljushastigheten är större i materian än i tomrummet och om den står i
proportion till sinus för brytningsvinkeln, så äro de krafter, varmed ämnena spegla och bryta
ljuset, nästan proportionella mot ämnenas täthet med undantag för fett- och svavelartåde
ämnen, vilka bryta mer än andra med samma täthet.»
Fig. 731. Ljusets brytning i ett optiskt tätare
medium motsvarar ökad hastighet enligt Newton.
Fig. 732. Ljusets brytning i ett optiskt
tunnare medium motsvarar minskad hastighet
enligt Newton.
Genom denna formulering ställer Newton sig således uttryckligen i opposition mot
Fermats princip, samtidigt med att han närmare utformar Kleomedes’ brytningsregel
med de av Cartesius angivna undantagen (jfr sid. 808). Emellertid framgår det av den
tabell Newton uppgör över förhållandet mellan brytande kraft (n2—1) och täthet d, att
detta förhållande, som kallas specifik brytningsförmåga, endast med grov approximation
kan betraktas som konstant. Vi återgiva här några få av Newtons värden på specifika
^2_______________________
brytningsförmågan________:
d
Topas.............. 0.3979 Bergkristall........ 0.5450 Salpeter.......... 0.7079
Antimonglas .... 0.4804 Stensalt............ 0.6477 Vatten............ 0.7845
Av »undantagen» medtaga vi följande:
Vinsprit . . . 1.0121 Olivolja . . . 1.2607 Bärnsten . . . 1.3654 Diamant . . . 1.4556
Det Newtonska uttrycket på specifik brytningsförmåga antogs emellertid allmänt
som en verklig materialkonstant och bibehölls ända till slutet av 1800-talet, då den danske
fysikern L. V. Lorenz (se sid. 808) uppställde som verkligt användbar specifik
brytnings-^2________________________
förmåga uttrycket - , ett uttryck som teoretiskt härleddes ur elektronteorien av
H. A. Lorentz 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
