Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusets natur - Ljusets böjning och interferens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSETS NATUR. LJUSETS BÖJNING OCH INTERFERENS.
889
Fig. 757.
Konkavgitt-rets repor ha samma
vågräta avstånd, men
olika avstånd på själva
spegeln.
Fig. 758. Montering av Rowlandsgittret och den
vridbara fotografiska kassetten för erhållande av
spektra av första ordningen (Kd, andra
ordningen (K2) o. s. v.
verkningen av delningsmaskinens skruv, en omständighet vi ingående behandlat på sid.
145—153. Bl. a. måste man undvika att mikrometerskruven uppvisar periodiskt fel (se
sid. 153). Rowland fullkomnade mikrometerskruvens tillverkning och konstruerade
sedermera efter många års erfarenheter en delningsmaskin, som arbetade med en
utomordentlig precision.
Rowland införde dessutom spegelgitter i stället för de frauénhoferska
genomgångs-gittren. Vid dessa Rowlandsgitter ristas linjerna på en horisontellt fäst, konkav,
cylindrisk silverspegel, så att streckens vågräta avstånd alla äro lika, avstånden mätta
på spegelns egen yta bli därvid olika (se fig. 757). Spegelgittret
monteras sedan i fast förening med en spaltförsedd bländare,
varigenom ljuset insläppes. Bländarens springa befinner sig exakt
i spegelcylinderns axel. Spektret upptages på en fotografisk
plåt, som förvaras i en kassett, som sitter på en arm vridbar
kring en med springan parallell axel och belägen mitt emellan
springan och gittret. Är armens längd lika med halva avståndet
mellan springan och gittret, så flyttas kassetten utefter en cirkel på så sätt, att
en skarp bild erhålles i kassettens olika lägen (K15 K2, K3 i fig. 758). Man kan
på så sätt fotografera spektra av olika ordning.
Eftersom fotografiplåten även återgiver sådana strålar, som för ögat äro osynliga,
omspänner den ett så pass stort område, att samtliga spektra av olika ordning mer eller
mindre gripa in i varandra. Denna
olägenhet kan elimineras, om man med
lämpliga färgfiltra utestänger icke önskvärda
delar av spektret.
Men olägenheten kan också utnyttjas
till fördel för spektroskoperingen enligt
Rowlands koincidensmetod, vilken giver en
möjlighet till skärpt kontroll av spektra
av olika ordning. För att inse detta bör
man betänka, att en linje med en viss
våglängd tillhörande spektret av första
ordningen kommer att via Rowlandsgittret
fullständigt sammanfalla med den linje, som tillhör spektret av andra ordningen och
som har hälften så stor våglängd. Likaså sammanfaller den med den linje från spektret
av tredje ordningen, som har en tredjedel så stor våglängd, o. s. v. Exempelvis kommer
natriumlågans ena gula spektrallinje, den s. k. Di-linjen, vilken har en våglängd om
589.6156 m /j, (d. v. s. millimikroner eller miljondels millimeter), att i spektret av första
ordningen exakt sammanfalla med den från spektret av andra ordningen härrörande
linje, som har våglängden x/2 • 589.6156 = 294.808 7 m /a, ävensom med den linje från
spektret av tredje ordningen, som har våglängden 1/3- 589.6156 = 196.5385 m
o. s. v. I spektret av andra ordningen komma linjer med dessa våglängder
ävenledes att sammanfalla, ehuru de nu härröra från spektra av ordningen II, III
och IV.
Rowlands koincidensmetod lämnar på så sätt en kontrollmöjlighet, varigenom man
med hjälp av den lätt alstrade natriumlinjen från spektrum till spektrum får fasta
utgångspunkter för de olika linjernas uppmätning. Dessa ur natriumlinjen härledda
»milstolpar» i serien av olika spektra äro sammanfattade i följande tabell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
