Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrostatiska företeelser - Ljusfenomen och mekaniska verkningar av elektriskt ursprung - Kondensatorn, elektrometern och mätflaskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
ning. Genom att taga ledningar av olika längd kunde han, under i övrigt samma
betingelser, erhålla omväxlande negativa eller positiva figurer. Ja, von Bezold erhöll stundom
figurer, vilkas inre hade de positiva figurernas karaktär, medan deras yttre områden lika
omisskänligt ägde de negativa figurernas karaktär. Dylika figurer utgöra påtagliga
yttringar av urladdningens oscillatoriska natur.
Kondensatorn, elektrometern och mätflaskan.
Fig. 903. Leidenflaskor, a äldre, av Franklin använd
form med urladdare, b nutida form.
Leidenflaskan upptäckes. En upptäckt, som i viss mån skulle få en stor
betydelse för det teoretiska utforskandet av de elektriska fenomenen, gjordes av en ren
tillfällighet av den holländske magistratspersonen Cunæus i Leiden, när denne 1755 skulle
göra om ett försök, som han sett professor Pieter van Musschenbroek utföra, då
denne ville göra vattnet i en flaska
elektriskt genom att sätta dess inre i
förbindelse med en elektricitetsmaskin.
Cunæus höll därvid, i motsats till
Musschenbroek, flaskan i sin hand,
medan han förde den i flaskan
nedstuckna metalltråden i kontakt med
elektricitetsmaskinens konduktor. När
Cunæus sedan avlägsnade flaskan med
metalltråden från konduktorn, kom
han att vidröra metalltråden med den
andra handen och erhöll därvid en
ytterst våldsam stöt genom armen och
bröstet.
Denna upptäckt, som Musschenbroek i ett brev 1746 meddelade till den berömde
Réaumur i Paris, blev snart bekant över hela den civiliserade världen. Vid akademier
och bildningsanstalter såväl som i privatlivet sysslade man med den nya tidens alla
elektriska under. Beatifikationer och nervpirrende elektriska amatörförsök voro på
modet i denna galanta tid, ja, det hörde i vissa kretsar till god ton att förhöja
umgängeslivet med »filosofiska» utläggningar av dessa nya mysterier, vilkas
demonstrationer icke saknade pikanta inslag. I dessa kretsar blev också Leidenflaskan med
iver använd och proberad. Inför själve konungen av Frankrike demonstrerade
kronprinsens framstående lärare abbé Nollet det nya undret, och med känsla för
stundens allvar gjordes försöket så övertygande som möjligt. Ej mindre än 180
personer fingo bilda en kedja genom att hålla varandra i händerna; den första i kedjan höll
i den elektriserade flaskan, och den sista berörde den i flaskan nedsatta metalltråden, så
att apparaten »gav fyr», som man på den tiden uttryckte sig. Därmed utlöstes den stöt,
som alla i kedjan på en gång erforo. Nollet dödade även fåglar och fiskar genom att låta
Leidenflaskan ge fyr på dem, och han slog ut runda hål i glasskivor med hjälp av den
elektriska gnistan.
Laddflaskans egenskaper. Man kom så småningom underfund med vad som utgjorde
det väsentliga i fenomenet med Leidenflaskan eller laddjlaskan, som den också kallas.
Den förut omnämnde engelske forskaren William Watson gjorde systematiska studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
