Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektrodynamiska och elektrokemiska företeelser - Galvaniska element och elektrolys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRODYNAMISKA OCH ELEKTROKEMISKA FÖRETEELSER.
1069
och föränderlighet ofrånkomligen sätta sin prägel på den experimentella forskningen.
Emellertid är snabbheten i förändringarna vid de elektrostatiska anordningarna oftast
så stor, att man under 1700-talet saknade varje möjlighet att i detalj följa dem.
Det blev därför av epokgörande betydelse, när Volta vid sekelskiftet genom
uppfinnandet av det galvaniska elementet skapade en möjlighet till långvariga
urladdnings-förlopp, under vilka förändringarna, d. v. s. urladdningarna, ske under i övrigt
oföränderliga betingelser, d. v. s. utan ändring av den elektriska spänning, som betingar
urladdningen. Studiet av dylika stationära förlopp har inom andra grenar av mänsklig forskning
haft synnerligen stor betydelse som ett förstudium till mera invecklade föränderliga
fenomen, exempelvis har studiet av den stationära (likformiga) cirkelrörelsen och av den
stationära (likformiga) rätliniga rörelsen varit grundläggande för studiet av hela
dynamiken. På samma sätt blev det galvaniska elementets stationära urladdningsförlopp
grundläggande för elektrodynamiken, d. v. s. läran om de föränderliga elektriska
företeelserna. Jämsides med det stationära elektrodynamiska fenomen, som erhålles genom det
galvaniska elementets urladdning i en sluten krets, ske vissa kemiska förändringar,
elektrolys, av den materia som ingår i denna krets, och därför kom elektrokemien, d. v. s.
studiet av dessa kemiska förändringar, att utvecklas samtidigt med elektrodynamiken.
Visserligen hade Volta insett den stora olikheten mellan det galvaniska batteriets
och Leidenflaskans urladdningsmöj ligheter, men den voltaiska urladdningens
stationära karaktär upptäcktes först av Ørsted. Inte ens Davy, vilken sysslat så mycket
med elektrolys, insåg, att ett stationärt elektrodynamiskt fenomen uppstår vid
urladdningen. Ampère, som i så många andra avseenden satte kronan på Ørsteds verk, kallade
detta stationära fenomen elektrisk ström och klarlade, hurusom de elektrodynamiska
fenomenen kännetecknas av de två storheter, elektrisk ström och elektrisk spänning,
vilka i vår tid nästan varje människa känner till, åtminstone till namnet. Däremot dröjde
det längre, innan strömkretsens materialinflytande på strömstyrkan blev tillfredsställande
klarlagt i samband med Ohms lag.
Den snabba utveckling, som elektricitetsläran fick under 1800-talets första decennier,
berodde i hög grad på den internationella karaktär, som vetenskapen så småningom
tillkämpat sig. Fransmännen, vilka genom sin meterkommissions arbete (se sid. 141)
gått i spetsen för internationellt vetenskapligt samförstånd, visade sig även i
fortsättningen trogna detta ideal. Att Napoleon kallade Volta till Paris för att inför franska
vetenskapsakademien demonstrera sin stapel, var ju i och för sig kanske icke märkligare
än att abbé Nollet fick låta franska hovet taga emot elektriska stötar. Men den djupa
aktning för vetenskapens betydelse, som den mäktige Napoleon på så många sätt
ådaga-lade, vittnade om att en ny tid inbrutit. Det var ett märkligt tidens tecken, att Napoleon,
strax efter segern över österrikarna vid Marengo, från Italien tillskrev sin inrikesminister,
att han ämnade varje år utdela en guldmedalj och 3 000 frs för de bästa rönen i samband
med »det galvaniska fluidet». Och ännu märkligare var det, att den ende som kom i
åtnjutande av detta pris var Davy, ättling av det folk, som samtidigt med största hätskhet
bekämpade Napoleon.
Galvaniska element och elektrolys.
Galvanis fysiologiska undersökningar. Under 1700-talets senare hälft blev det
alltmer på modet för envar att syssla med elektriska försök. Elektricitetsmaskiner och
ladd-flaskor lockade gnistor ur människorna både lekamligen och andligen, och fysiken blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
