Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1154
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
genom rörelse å ena sidan och alstringen av rörelse genom ström å
den andra, bägge åstadkomna genom en växelverkan mellan magneter och strömförande
ledare. Arten av denna växelverkan stod långt ifrån klar för Faraday, men redan
från första stund synes han ha sökt tränga till djupet härav. I ett brev till sin
vän Philipps, daterat den 29 november 1831, berättar han entusiastiskt om »det nya
tillstånd», vari han förmenar sig ha försatt materian.
»Detta nya tillstånd sätter mig i stånd att fullständigt förklara alla de av Arago
funna fenomenen med roterande magneter eller roterande kopparskivor.» Av blygsamhet
har han dock icke helt framlagt sina tankar, »eftersom stora namn som Arago, Babbage,
Herschel m. fl. stå i samband härmed. Men jag tvekar nästan att berätta er, varom det
handlar. Ni kommer att tro, att jag vill göra narr av eder — ni kommer att anse det
hela för självbedrägeri. Båda delarna äro dock överflödiga, skratta hellre lika hjärtligt
som jag själv, då jag fann, att här är det varken frågan om attraktioner eller repulsioner,
utan om mina sedan gammalt upptäckta magnetiska rotationer i ny form.»
Det elektrotoniska tillståndet. Innan Faraday skred till en närmare utläggning av
de Ampère-Aragoska fenomenen mot bakgrunden av det nyupptäckta
induktionsfenomenet, publicerade han i sin första serie några reflexioner över det »nya tillstånd»,
varom han i sitt nyss citerade brev till Philipps även skrev följande:
»Detta materians tillstånd har jag benämnt det elektrotoniska tillståndet. Vad tänker
ni därom? Är jag icke en duktig man? Okunnig som jag är — smider jag nya ord?
Emellertid — jag har rådfrågat de lärde.»
Redan i den andra serien av sina undersökningar, vilken trycktes samtidigt med
den första, ehuru den föredrogs i Royal Society något senare, övergiver Faraday dessa
föreställningar om ett elektrotoniskt tillstånd för att i stället lägga huvudvikten vid vissa
geometriskt-fysikaliska föreställningar, kraftlinjer o. d., vilka sedermera spelade en stor
roll vid hans forskningar. I begynnelsen trodde han, att dessa senare föreställningar
gjorde hypotesen om ett elektrotoniskt tillstånd fullständigt överflödig, men sedermera
återkommer han gång på gång till sin gamla idé.
Faradays kamp för att komma till klarhet i detta spörsmål är ett av de märkligaste
kapitlen i den moderna elektricitetslärans historia. Gång på gång uttalar han åsikter
som till punkt och pricka stämma in på den elektromagnetiska vågen, detta moderna
kommunikationsmedel, som genom rundradion blivit ett för nutidens människor så
välbekant fenomen och vars uppkomst just står i intimaste samband med de av Faraday
studerade induktionsfenomenen.
Innan man kan rättvist bedöma Faradays reflexioner och de resultat, vartill de
så småningom tack vare Maxwell ledde, bör man ett ögonblick ställa sig på nutidens
ståndpunkt, från vilken det är betydligt lättare att kunna bedöma värdet av Faradays
tankar. I vår tid är ju den elektromagnetiska vågen, radiovågen, ett välbekant
faktum, om man också icke helt fattar, vad den innebär. Allmänt känt är dock, att
man genom att i antennen till en radiosändarstation låta strömmar gå fram och
tillbaka (s. k. växelström) sänder ut en vågartad företeelse, radiovågen, vilken överallt,
där den skrider fram, representerar ett slags elektriskt spänningstillstånd. När detta
tillstånd, d. v. s. denna våg, som med ljusets hastighet ilar fram över jorden, på sin
väg sopar över uppspända koppartrådar, mottagarstationernas antenner, så uppväckas
strömmar i dessa trådar, och dessa strömmar, vilka utgöra vågens egentliga yttring,
kunna i andra hand medelst telefon göras till hörbara signaler. Sändning och
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
