Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Elektromagnetiska energiförvandlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARADAYS UNDERSÖKNINGAR. ENERGIFÖRVANDLINGAR.
1155
tagning av en radiovåg är således i grund och botten samma fenomen, som det av
Faraday observerade »voltaelektriska» induktionsfenomenet: genom att man varierar
strömmen i en tråd, uppstår ström i en annan tråd.
Om man å andra sidan har för ögonen den ståndpunkt, som Faradays samtida
skyndade sig att intaga, den ståndpunkt, från vilken allt förklaras med slagorden
fjärrverkan, attraktioner och repulsioner och vilken i Coulombs och Ampères lagar fått
sitt högsta uttryck, så inser man, att från denna ståndpunkt även induktionsströmmarna
måste hänföras till attraktioner och repulsioner. Induktionsfenomenet uppfattades
även av Faradays samtida som en ren avståndsverkan, försiggående utan några
förmedlande »tillstånd» eller vågor.
Läser man Faradays reflexioner, medan man samtidigt har dessa bägge motsatta
ståndpunkter klara för sig, så märker man genast, att Faraday av naturlig instinkt
vänder sig bort från attraktioner och repulsioner för att i stället komma åt något av mera
gripbar fysikalisk innebörd; induktionsfenomenet blir just en av anledningarna för
Faraday att helt bryta med sin samtids fjärrkraftföreställningar, på samma gång som
det ger honom uppslaget till de nya idéer, vilka lett fram till vår tids elektro- och
radioteknik.
»Detta elektriska tillstånd», skriver Faraday, »visar, så länge det varar, icke någrä
bekanta elektriska egenskaper; ej heller har jag kunnat finna, att materian i detta
tillstånd uppvisar några karakteristiska verkningar eller egenskaper.»
»Den visar inga attraherande eller repellerande verkningar. Detta bevisas av den
mångfald försök, som jag anställt med kraftiga magneter på metaller sådana som koppar,
silver och omagnetiska ämnen över huvud . . .»
»Detta tillstånd är helt och hållet orsakat av induktionen, ty det upphör, så snart
den inducerande kraften avlägsnas. Tillståndet är detsamma, vare sig det orsakas av
förbigående voltaströmmar eller av ett järnstyckes magnetisering eller av en magnets
blotta närmande . . .»
Faraday har således ärligt sökt efter attraktioner och repulsioner, ehuru förgäves,
och han kan nu söka närmare karakterisera det elektrotoniska tillståndet oberoende
av äldre föreställningar.
»Tillståndet synes inträda ögonblickligt, i det svårligen någon märkbar tid synes
erforderlig för dess uppkomst. . .»
» I alla de fall, då raka eller spiralformiga trådar närmas till magneter eller fjärmas
därifrån, varar den direkta eller motsatt riktade strömmen under den tid närmandet
eller fjärmandet äger rum. Ty under denna tid stiger det elektrotoniska tillståndet till
en högre eller faller till en lägre grad, och förändringen åtföljes av en motsvarande
elektri-citetsalstring, dock är detta intet bevis emot den åsikten, att det elektrotoniska
tillståndet ögonblickligen inträder.»
»Detta speciella tillstånd synes vara ett spänningstillstånd och kan betraktas som
likvärdigt med en elektrisk ström eller åtminstone lika med det, som råder vid
strömmens begynnelse och slut.. .»
Det är ägnat att väcka förvåning, att Faraday, som i allt hade en så utpräglad känsla
för fysikaliska realiteter, synes föredraga, att det elektrotoniska tillståndet inträder
ögonblickligt, men å andra sidan får man ej begära, att föreställningen om tillståndet
som något i rummet framåtskridande redan skall vara mogen hos honom, allra minst
när vi numera veta, att detta framåtskridande sker med ljusets enorma hastighet. Vad
Faraday däremot i det följande anför, är en så träffande karakteristik av den
elektro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
