Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Faradays experimentalundersökningar - Växelverkan mellan kraftfält, materia och ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARADAYS UNDERSÖKNINGAR. KRAFTFÄLT, MATERIA OCH LJUS.
1179
Fig. 1009. De elektriska
kraft-linjernas gång vid influens (jfr
fig. 896).
fenomenen såsom härrörande från elektriska fält, i vilka kraftlinjer spänna över från en
laddad kropp till en annan. Utgående kraftlinjer markera då positiva och ingående
negativa laddningar. I fig. 1009 ser man sålunda de elektriska kraftlinjernas gång vid
Æpinus’ influensförsök (se sid. 1025) på samma sätt som vid den magnetiska influensen
(se sid. 1011, fig. 890). Kulan i fig. 1009 är positivt laddad, och från denna utgå
kraftlinjerna för att gå in i ändan a och ut ur ändan b på metallstången ab, som
således har negativ laddning vid a och positiv vid b.
Sina undersökningar rörande de elektriska fältfenomenen publicerade Faraday i
sin elfte serie av Experimentalundersökningarna, som inlämnades till Royal Society
den 30 november 1837. Fem år hade sålunda förflutit,
sedan han upptäckt induktionen, och dessa fem år hade
varit upptagna av hans grundläggande arbeten rörande
elektrolys (se sid. 1133). Dessa senare arbeten hade,
som vi strax skola se, givit uppslaget till denna elfte
serie.
Innan vi ingå på dessa den elfte seriens grundläggande
frågor, måste vi för att rätt fatta deras betydelse kasta
en blick tillbaka på de åsikter, som Faradays samtida hyste i rent elektriska ting,
och samtidigt ge en förhandsantydan om i vad mån Faraday hoppades föra
utvecklingen förbi samtidens ståndpunkt.
Man ansåg först och främst, att elektriciteten var något materiellt, antingen ett
enda fluidum, vars överskott eller underskott motsvarade motsatta slag av
laddningar, eller också två olika fluida, vilka i större eller mindre mängd finnas hos
de laddade kropparna. I så fall, menade Faraday, borde man i ett av metall
avgränsat rum kunna frambringa detta fluidum på en enda kropp och åstadkomma vad
Faraday kallar en absolut laddning. Även om ett överskott alltid motsvaras av en
brist, kunde överskottet gott tänkas infört i metallhöljet och bristen kvarstanna
utanför. Är elektriciteten däremot en verkan från punkt till punkt efter kraftlinjer,
så är laddningen blott ena ändan av en kraftlinje, och samtidigt måste även den
andra ändan finnas i form av laddning av motsatt slag. Även om laddningen föres
in i ett slutet metallhölje, är den dock blott ändan av de kraftlinjer, som samtidigt följa
med in i höljet och som inom detta hölje även måste ha sina andra ändar någonstädes
placerade.
Man ansåg vidare, att elektriciteten, denna ovägbara substans, ägde »förmåga att
på avstånd» attrahera resp, repellera elektricitet av motsatt resp, samma slag och att
denna förmåga endast kunde avskärmas av metaller; däremot trängde den fullständigt
oförsvagad igenom varje oledande material. Den Coulombska lagen lämnade ingen
möjlighet för annan elektrisk verkan än den mellan laddningar. Laddningarna allena och
deras avstånd voro enligt denna teori nog att förklara all verkan. Faraday tvivlade
på detta. Tvärtom ansåg han, att elektricitetens verkan från partikel till partikel i
rummet utanför de laddade kropparna måste i hög grad bero på det material, som fyllér
detta rum. Den oledande materian borde äga ett specifikt, i siffror uppmätbart
inflytande.
Det viktigaste fenomen, som man före Faraday lyckats åstadkomma medelst
elektriskt laddade kroppar, var den elektriska influensen, och laddflaskan såväl som
elektroforen hade tilldragit sig så stort intresse just därför, att de utnyttjades till
enskilda, förbluffande tillämpningar av detta fenomen. För Faraday blev influensen också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
