Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Maxwells teori - Elektromagnetiska vågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAXWELLS TEORI. ELEKTROMAGNETISKA VÅGOR.
1259
gap, bildat av två små kulor anslutna till en yttre spänning V. Kallar man.
kon-densatorladdningen i ett visst ögonblick Q och urladdningsströmmen I, så är I = Q, och
kondensatorspänningen blir Vkond = — . Den variabla strömmens magnetfält, vars flöde
C
är ø = LI, alstrar en inducerad spänning Vind = (b — Ll, och enligt Ohms lag råder
utefter tråden ett spänningsfall Vohm = RI. Eftersom dessa tre spänningar Vkond, Vind
och Vohm fördela sig efter en krets förenande luftgapets båda kulor och bildad av
Fig. 1070. Elektromagnetisk svängningskrets,
bestående av kondensator C, spole L och
resi-stans R samt påverkad av en yttre spänning V.
Fig. 1071. Mekanisk svängningskrets, bestående
av massklnmp m, elastisk fjäder e och
dämp-anordning l samt påverkad av en yttre kraft k.
kondensatorns isolerade mellanrum, i vilket Vkond stycken elektriska enhetslameller
befinna sig, och metalltråden, efter vilken Vind + Vohm stycken lameller befinna sig,
så äro enligt Kirchhoffs lag (se sid. 1124) de tre spänningarnas summa i varje ögonblick
lika med luftgapets spänning V, så att man får lagen för kondensatorkretsen:
LI + RI + ® = V, varvid Q = I.
C v
Men för en pendel eller varje annan mekanisk svängningskrets (se sid. 497) gäller,
som vi nu skola se, en precis likadan matematisk lag. Låt m vara kretsens massa, s
dess förflyttning ur jämviktsläget, v = s dess hastighet (obs! s betecknar ju
vägför-ändring per tidsenhet, d. v. s. hastighet) och k en på densamma verkande yttre kraft.
Antag att direktionskraften kdir härrör från en spiralfjäder, så att den är proportionell
mot avvikelsen s och motsatt riktad mot denna. Man kan därför sätta kdir = — - • s,
e
varvid minustecknet angiver, att riktningen är motsatt riktad mot s. Konstanten e
är en elasticitetskoefficient mätande spiralens töjbarhet eller elasticitet. Av sambandet
mellan den kraft kdir, som spänner fjädern, och fjäderns förlängning synes omedelbart,
att ju större e är, desto större förlängning förmår kraften giva fjädern. Det omvända
värdet E = - mäter styvheten hos fjädern och utgör produkten mellan fjäderns längd
e
och dess elasticitetsmodul (se sid. 498). Vi tänka oss vidare, att den mekaniska
sväng-ningskretsens rörelse dämpas av en luftdämpningsanordning (jfr sid. 498), vars frik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
