Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Elektricitetsledning genom gaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1298
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Drives gasens förtunning allt längre och längre, så kommer den positiva ljuspelaren
att mer och mer trängas undan, varvid i stället det negativa glimljuset så gott som
upptager hela röret. Härvid ökas samtidigt det mörka katodrummet, och så
småningom kommer detta med fallande tryck att upptaga allt större delar av röret.
Vid dylika låga tryck börja fluorescensfenomen att inställa sig, d. v. s. från glasets
inre utsändes ett skimrande ljus, som om glasväggen vore upphettad till glödning. Ljuset
är dock icke rött utan gulgrönt. Det var detta fenomen, som redan Davy på sin tid
iakttog och som även Crookes (1857) och Plücker
(1858) observerade. Särskilt vid den ända av röret,
där anoden sitter, har det gröna, fluorescerande
ljuset stor intensitet, men det avtager i närheten
av katoden, och vid denna synas glasväggarna
mörka på vanligt sätt. Måhända förbleknar också
det fluorescerande ljuset i glasväggen inför katod-
Ijuset, i alla händelser kommer röret i hela sin utsträckning att fluorescera, ifall
för-tunningen drives så långt, att negativa glimljuset försvinner, därigenom att mörka
katodrummet helt uppfyller röret.
Crookes iakttog en stor egendomlighet hos detta ljusfenomen: för man ena ändan
av en stavformig magnet i närheten av glaset, kommer nämligen en mörk fläck att
uppstå i glaset; ljuset liksom delar sig, och glaset blir i stället livligare fluorescerande vid
sidan om den mörka fläcken. Flyttar man magneten fram och tillbaka, så kan man
liksom sopa det fluorescerande ljuset fram och tillbaka.
Fig. 1096. Den positiva ljuspelaren
drives åt sidan av ett tvärgående
magnetfält.
Fig. 1097. Katodstrålarna kasta
skugga bakom ett glimmerkors.
Efter Crookes 1879.
Katodstrålar. Därest man driver förtunningen så långt, att det mörka
katodrummet helt fyller röret, kommer således intet ljusfenomen längre att synas inuti röret;
endast röret självt lyser med sitt magiska gröna ljus, och man skulle nästan kunna tro,
att glaset övertagit gasens roll som ledare, så att den
elektriska strömmen icke längre går genom själva röret.
Detta är emellertid icke alls fallet, ty man kan indirekt
påvisa fenomenet inuti röret.
Exempelvis kan man utnyttja den av Brewster
1850 upptäckta starka fluorescensen hos
platinadubbel-cyanur genom att i röret placera skärmar bestrukna
med detta platinasalt. Även en mängd andra ämnen,
vilka i likhet med glaset i vanliga fall endast svagt
fluorescera, äro synnerligen känsliga för den påverkan
de av dessa urladdningar röna. Bl. a. komma diamanter
och rubiner att i utomordentligt hög grad fluorescera,
och Crookes har med dylika ämnen påvisat de mest praktfulla fluorescensfenomen
inuti det Crookesska mörka rummet.
Genom att placera in ett föremål i röret, innan gasen utpumpades, kunde Hittorf
påvisa, att detta föremål har inflytande på det gröna, fluorescerande ljuset;
föremålet kastade en tydlig skugga på glaset, och innanför denna skugga upphör
glasets fluorescens. Skuggan var så belägen, som om katoden hade utsänt det gröna
ljuset. Fig. 1097 visar en av Crookes utförd modifikation av försöket. Katoden är
placerad i glaskärlets smala del och försedd med en skålformig plåt av aluminium.
Anoden är placerad närmare mot mitten av röret och försedd med ett kring ett
gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
