Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Elektricitet och materia - Elektroner och elektronteknik - Atomfysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITET OCH MATERIA. ATOMFYSIK.
1321
som kommer på den mest krökta delen, försvagas, medan den andra delen förstärkes.
Svängningens genomsnittslinje, som vid gallerspänningen är tidsaxelns raka linje, blir
för anodströmmen den i figuren (överst t. h.) prickade buktande linjen, återgiven i
ett särskilt diagram (ih längst ned t. h.). Om denna högfrekventa anodström passerar
en hörtelefon, kommer dennas membran icke att hinna följa med växlingarna utan
endast deras medelvärde; hörtelefonen verkar således, som om den mot den prickade
medellinjen svarande telefonströmmen (ih) verkade. På detta sätt komma bärvågens
modulationer att göras hörbara i mottagarens telefon. För att få en fullgod
reproduktion av det ursprungliga, vid moduleringen använda ljudet måste rörkarakteristiken för
detektorrör äga tjänlig form. Den moderna elektronrörstekniken har nått stor
fullkom-ning i detta hänseende.
Treelektrodröret kan även konstrueras med speciell hänsyn till växelströmmars
likriktning. Dylika likriktarerör komma numera till stor användning inom tekniken. Under
fullkomnandet av förstärkareröret har man för att eliminera en del störande
omständigheter, sekundär elektronemission från anoden, återverkan från gasens rymdladdning
m. m., infört flera galler, skärmgaller, vid sidan om det ursprungliga styrgdllret. Dylika
jlergallerrör, exempelvis med 2 galler och således 4 elektroder, s. k. tetroder, eller med 3
galler och 5 elektroder, s. k. yentoder, o. s. v., komma numera till användning i ett flertal
olika kopplingar.
Atomfysik.
Periodiska systemet och grundämnesprognoser. Det kemiska utforskandet av
materians byggnad och förvandlingar har uråldriga anor, men först sedan det viktiga
fysikaliska instrumentet vågen antagits såsom utslagsgivande för den kemiska
forskningen kom denna, tack vare Lavoisier, in i sunda och klart vetenskapliga banor.
Alke-mistemas dröm om en urprincip, som skulle möjliggöra metallernas förvandling till guld,
liksom peripatetikernas fyra principer, vilka i 1700-talets kemi blivit luft, vatten, jord
och flogiston, fingo vika för en ständigt växande rad av grundämnen, vilkas atomvikt
bestämdes med allt större och större noggrannhet. Genom ett annat fysikaliskt
hjälpmedel, spektralanalysen, fick kemien en möjlighet att på ett ytterst känsligt sätt särskilja
grundämnena genom analys av det ljus, vissa av deras salter i glödande tillstånd utsända.
Genom fraktionering, d. v. s. successiv upprepning av destillation eller kristallisation,
ävensom genom gasjonisering har kemien fått andra betydelsefulla fysikaliska
hjälpmedel vid grundämnenas särskiljande.
Ett märkligt framsteg i materians utforskning gjordes omedelbart efter
spektral-analysens införande, därigenom att man upptäckte, att vissa grupper av grundämnen,
som i kemiskt avseende förete en del likheter, också med avseende på atomvikterna och
spektrets byggnad uppvisa en viss likhet. Bunsen och Kirchhoff undersökte sålunda
i sin första avhandling om spektralanalys (1860) dels alkalimetallerna och dels de
alkaliska jordarternas metaller och kunde visa, att de förra äga spektra med ett fåtal
linjer glest spridda, på ett för de olika metallerna snarlikt sätt, medan de senare
uppvisa mera täta gyttringar, ävenledes spridda på ett sätt, som tyder på en viss släktskap.
Införandet av geisslerrören vid denna tid (se sid. 1292) möjliggjorde även framställning
av förtunnade gasers spektra; vätets och syrets spektra visade en utomordentlig
enkelhet i byggnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
