Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Inledning, av A. D. Widström - Enheter och grundlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE OCH EFFEKT.
i
således effektförlusten — hQ mkg. pr sekund, om h är höjdskillnaden i m. och Q
vattenmängden i kg. pr sekund. (Detta gäller naturligtvis endast under den förutsättningen,
att vattnet har samma hastighet i rännans båda ändar.) Enligt analogien motsvarar
h spänningen och Q strömstyrkan; den motsvarande elektriska effektförlusten skulle
således vara = spänningen x strömstyrkan. Enligt Ohms lag är spänningen =
strömstyrkan x motståndet, och alltså kan man även skriva: effektförlusten i ledningen =
(motståndet x strömstyrkan) x strömstyrkan — motståndet x (strömstyrkan)’2. Detta är
också i själva verket enligt Joules lag uttrycket för den värmemängd, som pr sekund
alstras i en ledare, som genomgås av en elektrisk ström, och därför även uttrycket för
effektförlusten, alldenstund denna helt omsättes i värme. Enheten för elektrisk effekt
kallas watt och är så vald, att om det tal, som anger strömstyrkan i ampère, multipliceras
med det tal, som anger spänningen i volt, är produkten = effekten i watt. Samma
resultat erhålles, om motståndet multipliceras med strömstyrkans kvadrat. Om således ett
motstånd genomgås av en ström = 5 amp. och den i motståndet förbrukade spänningen är
10 volt, omsättes i motståndet en effekt av 5 x 10 = 50 watt i värme. Enligt Ohms lag
är motståndets storlek = ^ = 2 ohm, och enligt Joules lag kan den omsatta effekten
5
också beräknas ur strömstyrkan och motståndet sålunda: effekten = 2 X 52 = 50 watt.
Som bekant kan även mekaniskt arbete omsättas i värme. Man har sålunda
möjlighet att på experimentell väg finna ett samband mellan elektriska och mekaniska enheter
genom att jämföra de värmemängder, vari de resp, energiformerna kunna överföras.
Man kan på detta sätt finna, att en mkg. motsvarar 9.81 watt. Den större mekaniska
effektenheten 1 hästkraft är således = 75 • 9.81 = 736 watt. Större mängder elektrisk
effekt mätas vanligen i kilowatt (kW): 1 kW = 1 000 W.
Elektrisk energi (elektriskt arbete) mätes vanligen i kilowattimmar (kWh). En
kWh är således det arbete, som effekten 1 kW kan uträtta på 1 timme. Även användes
enheten wattsekund eller joule, som är 1/60- 60-1 000 = 1/3 600 000 av kilowattimmen.
Om vi nu erinra om, att enheten för värmemängd benämnes kg.-kalori (kg. kal.)
och är lika med den värmekvantitet, som erfordras för att höja temperaturen hos 1 kg.
vatten från 14.5 till 15.5 grader C., samt att en tusendel av denna enhet benämnes
gramkalori (gr. kal.), kunna vi uppställa följande tablå över sambandet mellan de elektriska
samt mekaniska enheterna och värmeenheterna.
Enheter för effekt eller arbetsförmåga:
1 hkr. = 75 mkg. pr sekund = 736 watt = 0.736 kW.
1 kW = 102 mkg. pr sekund = 1.36 hkr.
Enheter för arbete eller energi:
1 wattsekund eller joule = O.102 mkg. = 0.239 gr. kal.
1 kWh = 860 kg. kal.
Det torde här böra anmärkas, att ehuru enheten kilowatt kommit till användning
först inom elektrotekniken, är den icke en specifikt elektrisk enhet. En antydan härom
ligger ju även däri, att den uppkallats icke efter någon av den elektriska forskningens
stormän, utan efter James Watt, ångmaskinens uppfinnare. Det ligger då nära till hands
att använda kW som enhet även för mekanisk arbetsförmåga, och i själva verket är ju
endera av de båda enheterna hästkraft och kilowatt överflödig, då bägge beteckna samma
sak och äro av ungefär samma storhetsordning. F. n. gå även strävandena ut på att
avlysa den förstnämnda enheten och använda kW som enhet för arbetsförmåga även
inom det mekaniska området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
