Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Likströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
ELEKTRISKA MASKINER.
Det inses utan vidare, att strömfördelning och induktion beträffande de ledare, som
ligga på ankarets yttre omkrets, är exakt densamma vid båda dessa typer av lindningar.
Båda bilda en inom sig sluten spiral, och strömmen från yttre kretsen delar sig i två lika
stora grenar genom såväl ringankarets som trumankarets lindning. Den inducerade
spänningen är således även vid trumankaret lika med en hundramilliondel av antalet
ledare vid ankarets omkrets gånger antalet kraftlinjer pr pol gånger
rotationshastigheten i varv pr sekund, d. v. s.
r ZNnlfT8
60
I det föregående har talats endast om tvåpoliga ankarlindningar. Numera utför
man emellertid alla maskiner, utom de minsta, med fyra eller flera poler, dels emedan
man härigenom ernår en materialbesparing, dels emedan härvorna vid en flerpolig
lindning äro lättare att utföra än vid en tvåpolig. De ovan angivna reglerna för
lindnings-härvornas förläggning och förbindning gälla emellertid i huvudsak även vid mångpoliga
lindningar. Vid ett vanligt ringankare är lindningen densamma för vilket poltal som helst,
poltalet och antalet strömkretsar i ankaret blir lika med det antal symmetriskt
anordnade borstlägen, som användes. Vid en trumlindning måste den ena härvsidan ligga
under en N-pol och den andra under en S-pol. Då mångpoliga maskiner alltid utföras
så, att oliknämniga poler följa efter varandra, måste härvan omfatta en poldelning
(avståndet från mitt till mitt av två närliggande poler) och således utföras för ett visst
poltal. Förbindningarna till kommutatorn äro desamma som vid tvåpoliga lindningar,
d. v. s. två närliggande härvors begynnelse- och slutändar förbindas till samma lamell.
Antalet borstlägen och antalet strömkretsar i ankaret blir lika med antalet poler. Av
borstlägena är vartannat positivt och vartannat negativt, borstlägen av samma polaritet
förbindas var för sig med en gemensam ledning till maskinens positiva resp, negativa
uttagsklämma. Det finnes även andra sätt att förbinda härvorna vid mångpoliga
trum-lindningar, så att man erhåller flera eller färre strömkretsar än poler. För mindre,
4-poliga motorer användes rätt ofta en lindning med två parallella strömkretsar i ankaret
och med endast två borstlägen. Vid större maskiner förekommer nästan endast den enkla
ovan beskrivna parallellindningen med lika många strömkretsar och borstlägen som poler.
För denna lindning gäller den förut angivna formeln för den i ankaret inducerade
spänningen, oberoende av poltalet.
Motorer och generatorer.^Verkningsgrad. Före år 1871, då Grammes maskin
kom i praktiskt bruk, hade utvecklingen av den elektriska motorn och den elektriska
generatorn gått efter skilda linjer. Efter denna tid började man emellertid snart inse huru
två dylika maskiner kunde användas, den ena som generator och den andra som motor,
för att överföra arbete genom en ledning. Då man fann, att varje likströmsgenerator
kunde användas även såsom motor, bortföll all principiell skillnad mellan dem, då de
ju ej representera tvenne olika typer, utan endast olika användningssätt av samma
maskin. I konstruktivt avseende finnas däremot naturligtvis en del olikheter, betingade
av de olika användningssätten. Vid generering av elektrisk energi användas ju
merendels relativt stora enheter uppställda i en generatorstation, under det att motorns
storlek växlar allt efter kraftbehovet från några tusen kW ned till några tiotal watt, och
även dess yttre utseende måste bli väsentligt olika, om den användes att driva en
spårvagn eller en arbetsmaskin i en fabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
